Tidig vår

Det blev ganska vackert väder igår. Redan vid frukosten rev det lite bland molnen och lät skymta fram gläntor av blått. Inte föreföll det blåsa alltför mycket heller.

Med andra ord behövdes det inte mycket för att jag senare – efter en lugn frukost förstås – tog med cykeln ut på en runda. Men vart? Ikea? Gå där en stund? Bland en massa folk! Känna sig social? Kanske köpa den där skohyllan? Eller de där glasburkarna?

Eller skulle jag ta en sväng inne på själva Väla? Eller behövde jag handla hem nåt från Willys? Men när jag så närmade mig Väla kände jag varken för det ena eller det andra av de förslagen. Inget var heller viktigt nog att köpa hem.

Så jag fortsatte i godan ro nerom Ödåkra. De har byggt otroligt mycket nytt där under de senaste åren. Och håller fortfarande på att bygga nytt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Ganska fina hus, av olika typ, men troligtvis rätt dyra att bo i.

Nå! jag ska ju inte flytta dit ändå, så jag lirkade mig fram längs cykelvägar och smågator. En mer kringelikrokig rutt blev det, visade kartan sen, än vad jag trodde medan jag trampade på. Men kom så småningom ner till stationen där jag vek av för att ta cykelvägen längs järnvägen tillbaka mot stan.

Jag hade funderat om jag skulle fortsätta genom Ödåkra, Via Allerum och sen genom Mariastaden hem, men insåg att jag hade haft medvind hela vägen till Ödåkra och vinden var lite mer motig nu. Och en smula kylig.

Men himlen var nästan helt blå vid det här laget, så det var länge sedan jag hade en så här mysig cykelrunda. Det var inte utan att jag fick vårkänslor!

Den råkade också bli den längsta i ett sträck, sen i somras. 14,4 km. Jag har cyklat en del dagar uppemot 12 – 15 km, kanske nån till och med mer, men då har det varit frågan om att de varit uppdelade. Typ till Kiropraktorn 3,4 km och sen en omväg hem.

Apropå vårkänslor, så såg jag på väg till Lidl i förmiddags, att hasseln hade fått fräscha gröna hängen. Alltså min första tanke var sälg, men efter en smula googling efter bilder, insåg jag att det inte var det. Kunskaperna angående växter är minsann inte vad de har varit! Kan inte ögonblickligen skilja på sälg och hassel ens. HA!

Dessutom! Lat är man som inte ens kan ta upp mobilen ur fickan och ta en bild. Får kanske ge mig ut en sväng till idag, och se efter lite noggrannare. Och ta en bild. Fast idag är det gråmulet, om än ganska stilla. Men det känns troligare att jag efter lunch kommer att somna en stund i soffan. På värmedyna.

Den där cykelturen… jaja… det blir säkert bra det med…

Tanketorka

När jag äntligen begav mig till att ägna den här bloggen lite uppmärksamhet den 15 januari, efter 2 månaders oplanerat upphåll, var det första som hände att jag inte kom in. Jag hade blivit utloggad, och när jag loggade in, påstod WP att det var fel lösenord.

Det kunde inte vara fel lösenord, tyckte jag, som inte särkilt långt innan hade bytt. Låtit WP generera en lång och totalt omöjlig kombination av bokstäver, siffror och tecken. Men det är ju inte helt ovanligt att WP krånglar och hittar på en massa knepigheter.

I just det läget har man inte nåt annat val än att mejla WP, följande uppmaningen ”Glömt lösenordet” fast det inte alls var glömt, bara väldigt väl gömt. Och så fick man då komma in, efter att ha genererat ett nytt lösenord. Långt och omöjligt att få nåt flyt på. Allt frid och fröjd?

Sen härom morgonen, den 20 januari närmare bestämt, låg jag kvar i sängen och drog mig, och fick för mig jag skulle kolla bloggen. På iPaden. Genom att öppna WP på Safari. Loggar in med det 5 dagar gamla lösenordet. WP påstår att det är fel.

What in i helskotta????

Tanken som hade nått mig 5 dagar tidigare slog till igen. Har nån klurat ut lösenordet och tagit sig in på bloggen bakvägen, så att säga? Löst den där 12, 15, 20 tecken (eller hur många de nu är, har inte räknat efter) långa kombinationen. Märkte dock inga som helst tecken på att någon gjort nåt inifrån.

Vet i alla fall att jag är inloggad på laptopen, så går en stund senare upp och in på admin. Letar efter stället där man byter lösenord – vilket inte är lätt, WP har under åren blivit allt krångligare att hantera – men slutligen så är jag där. Och byter än en gång lösenordet. Själv! Utan att gå via mejlen och ”glömt lösenordet” – vilket jag alltså inte gjort nu heller. Och vågade inte kolla genom att logga ut, ifall det skulle gå att logga in igen med det fem dagar gamla lösenordet.

Och nu är jag i alla fall inloggad, och har inte testat hur det ser ut på iPaden. Utloggad eller inte? Samma lösenord eller ”fel”? Eller är det WP som försöker tvinga en att lägga till den där tvåstegs-skyddet det tjatar om till leda. Jag har sånt på datorn och de andra Apple-grejerna, för Apple litar jag på att det funkar! Det gör jag inte när det gäller WP.

Utvikningen om Apple åsido, föredrar i alla fall att använda laptopen när det gäller WP, även om appen på iPad/iPhone kan vara behändig ibland. Men åbäkig när man faktiskt vill BESÖKA bloggar!

Och vad ska då man egentligen ha layouter till, försöka göra sig till att välja tema och färger och allt det andra för att få bloggen trevlig, som ändå inte syns när man använder den där läsaren i appen.

Nä! Tacka vet jag stationär dator eller laptop när det gäller bloggar, även om man nån gång ibland ”fuskar”. Och gnäller om det…. om WP alltså…

Slö, Slapp & Likgiltig

Japp! Det är väl jag det. Nä, förresten! Likgiltig känns jag inte vid. Men väl slö och slapp. Trött. Sömnig-trött & fysiskt trött. Särskilt de senaste två veckorna. Cirka. Vem 17 gör noteringar om sånt? Jag pratade med min kiropraktor om det, för jag hade mina misstankar. Och jo. Det är mycket vanligt att man har en period av trötthet under behandlingstiden. Det sker ju oerhörda förändringar i muskler, leder och nerverna som går till och från ryggraden. Bland annat att man sover mera, liksom tyngre, men vaknar utan att kännas sig utvilad. Sover middag, om än kanske inte varje dag i perioden. Men är rent allmänt trött och seg.

Lite mystisk kombination egentligen. För på ett annat sätt känner jag mig piggare än tidigare. Som att jag har mer energi. Har mer lust att göra saker och ting. Men det är liksom på olika plan. Kan inte förklara. Vill, men orkar inte. Typ.

Så vad jag gör, är egentligen mest bara det viktigaste. Handlar mat, lagar till den och äter. Sen är det soffan eller i bästa fall arbetsstolen. Därmed inte sagt att jag arbetar. Det är pussel, stickning, filmer eller att läsa.

Sa jag det att jag börjat läsa Sagan om Isfolket av Margit Sandemo? Jo! Det gjorde jag. Minns det nu. (Läs: kollade bloggen.) Det är svårare än svårt att lägga böckerna ifrån mig, och nu är jag på bok 9 (av 47). Lika bra räkna med att när jag börjat på en av de där böckerna, så kommer jag att läsa ut den. Samma dag. Tar bara några timmar.

Fast i dag tvingade jag mig att lägga ifrån mig bok 9 på sidan 145. Men det blev inte diskat eller städat för det.

Jag går ut emellanåt! Varje dag, ibland lite mer, ibland lite mindre. Beroende på väder och vind, mest. Alltid något. Var på ett ställe i förmiddags. Ja. Alltså. En av kyrkorna här i stan har en trevlig liten grupp med kärringar på måndagsförmiddagarna. Och så jag. Fast jag är ju bara en käring. (Gnägg gnägg ha ha ho ho) 😀

Hade jag tänkt gå till biblan sen efter lunch och jobba lite med mitt manus. Tycks vara helt omöjligt att att göra nåt med det här hemma. Vilket är högst underligt det också. Jag har alltid framför allt skrivit mina storys hemma. Om än inte här hemma. För just här har jag bara bott lite över ett år. (Hängde ni med i det där? Jag försökte vara lite rolig. Tror inte jag lyckades.

Hur som! Efter att ha ätit lunch, (röd linssoppa med köttfärs och lite sönderklippta spagetti, spenat, tomat och chili) så vart jag så sömnig och trött att jag hamnade i soffan. Satt på hela ryggen. Efter ett tag så somnade jag förstås. Vaknade vid tre-snåret. Seg som attan. Gick inte till biblan.

Men dagen gick!

Sneglade på mina bloggar men inget blev gjort på den vägen. Inte i dag heller. Diskade inte heller, men sopade lite i köksdelen. De värsta smulorna. Kände mig nästan duktig. Då hade det hunnit bli totalmörkt ute.

När jag efter fikat började fundera på när jag senast städade så där lite ordentligt, kom jag på att det nog var efter att katten hade blivit återhämtad av sin matte. Min yngsta dotter. Som hade varit bortrest över jul i två veckor över julhelgen.

Katten blev hämtad dagen före nyårsafton. Så det var inte så fasligt länge sedan trots allt. Tror rent av att jag städade lite halvdant nån gång senare också.

Nämen ojdå! Vad duktig jag har varit!

Fast jag mest tycker jag sitter här i soffan med stickning, iPad-pussel, iPad-måla-efter-nummer (helkorkat men avslappnande), iPad-patienser, Netflix och böcker. Byter bara för skojs skull till urgamla teman på den här bloggen – och så tänker jag att jag ska göra det och det och det – – – – som ändå inte blir gjort.

Fast jag cyklade ut till Ikea i lördags och köpte 2 billiga bomullsfiltar. Röda. Det var nog därför de var billiga för allt ska ju var grått numera. Men jag gillar rött, och ville ha röda filtar, så jag blev glad! De såg ut som om de var stickade, dessutom.

Och nu borde jag gå och lägga mig. Orkar jag resa mig från soffan, tro? Och när jag sen läser igenom det här i morgon… kommer jag att radera alltihop då?

Äh! Det får stå kvar. Trots att det är tossigt. 😉

Okeeej….

Så! Jag har inte varit här på typ… evigheter. På praktiskt taget 2 månader.

Nog för att jag insett att det var länge sedan – men såååå länge sedan? Jaja! Nu är jag här i alla fall, och jag inte bara lever utan mår bra.

Har inte en aning om hur det är med er, mina vänner. Förlåt, förlåt!
Men jag hoppas allt är bra. Ska väl besöka era bloggar också, vad det lider. Om en inte alltför lång stund. Men det lär ta sin lilla tid att uppdatera mig.

Jul och nyår var i alla fall lugna och fridfulla. Har sett mängder med filmer, och i stora drag latat mig en hel del. Var kattvakt till yngsta dotterns Devon Rex under två veckor över julhelgen.

I början av december började jag gå till en Kiropraktor för min stela kropp. Sjätte veckan nu och det känns bra. Mycket bra! Okay! Trötthet och ”träningsvärk” av det, det kan jag inte förneka och det har säkerligen gjort mycket till den oföretagsamhet jag haft. Och har väl fortfarande. Men mår samtidigt betydligt bättre. Låter inte klokt att samtidigt påstå att jag känner mig piggare, när jag nyss skrev att jag varit och är väldigt trött, men man kan ju vara trött på olika vis. Och tröttheten jag känner av, är för att kroppen nu arbetar på för fullt att komma i rätt form och läkas. Piggheten märker jag i att jag dels har lättare att röra mig, och har fått mer lust på att göra saker och ting.

Så länge jag slipper städa. HAHA!!!

Mer? Njä… inget särskilt. Fortfarande mycket tittande på film och dokumentärer och liknande. Läser också en del och har ohjälpligt fastnat med Margit Sandemo’s långa serie ”Sagan om Isfolket”. Läste ni den då på 80-talet när hon skrev den? Då kändes det som att alla läste den och tyckte den var jättebra. Men inte jag. Alltså jag läste den inte då. Och inte senare. Inte förrän nu.

Och nu slukar jag den! Mest har jag fått ner den elektroniskt från biblioteket och läst den online. Man kan läsa på bibliotekens App ”Biblio” också. Men det blev som det blev. På datorn. De första fem delarna. Nu har jag del sex som fysisk bok, lånad på biblan och hämtad där tidigare idag, och lär väl kombinera e-bok med fysisk bok hädanefter. Inte mindre än 47 stycken delar är det frågan om.

Man får ju bara låna 2 online böcker per vecka, och eftersom jag lätt läser en sån där bok på en dag, eller max två beroende på vad jag gör i övrigt, så gäller det att vara smart och utnyttja möjligheten att skifta mellan online och fysisk bok. Och nu med en gång ska jag reservera de två – tre kommande delarna.

 

På sätt och vis föredrar jag att läsa online. Inbyggt ljus både på laptopen och iPaden ju… men det är inte alltför liten text i böckerna, trots pocket-storlek.

Ännu mer? Njä… inget särskilt. Fast i nuläget har jag gått ner 10,5 kg sen då i början av september. Det känns jättehärligt, och är väl också källa till att jag känner mig rörligare och har bättre ork och styrka och lust. En hälso-cocktail! Fungerande behandling av Kiropraktor + lättare kropp = mer ork och lust till att cykla, promenera, träffa folk och ha roligt. Kan rekommenderas. 😀