… är det Mikaeli marknad på Fredriksdal, och det väntas bli knökafullt med folk.

Jag ska dit ändå. Eller kanske just därför. (Eller?!?!?) Och jag ska dit för att titta mer på Fruktutställningen, och mycket på svamputställningen som jag inte alls var inne på idag, och för båda de utställningarna är det sista dagen i morgon!!!

Jag satt helt enkelt för länge med kaffet och boken, och när jag en stund senare var inne bland alla äpplen och päron, kände jag att det var hög tid att cykla hem och laga till nån sorts lunch. Magen började prata med mig… måste ha varit äpplenas fel. 😉

Nu ska jag ta mig en titt på bilderna jag tog idag… medan det var någorlunda folktomt… men några cafébilder kanske man kan släppa redan nu… 😀

Återkommer med äpplen….

 

Grå moln täcker himlen och jag sitter fortfarande kvar vid frukosten. Är osäker på om det regnar eller inte, och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

Bokstavligt talat alltså. Hade ju tänkt mig en tur ner till stan och Dunkers idag, men tankarna flöt även bort till såväl Sofiero som till Fredriksdalsparken. Dunkers utställningar är i och för sig inomhus, men det är nästan en halvmil att cykla dit och man kan bli väldigt blöt på den resan. När man cyklar. Vilket jag alltid gör. Klart man då tar regnstället med sig – men ska i gengäld hantera dem medan man kollar in kulturerns högborg.

Sofiero är ju utomhus med fina promenadslingor, men samma sak – blött!
Fredriksdal likadant, men det är betydligt närmre dit och vad som lockar är Mikaelimarknaden. Fast marknaden är förstås inte förrän i morgon. Så Fredriksdal skulle jag kunna utesluta idag. Eller bara gå runt där och ha det bra…

Ytterligare ett alternativ är att stanna hemma och ha en innedag. Fortsätta röja och försöka få i ordning på allt. Så småningom ska jag väl bli klar med med lägenheten. Få allt på plats.

Kanske…

Fast det låter inte roligt. Jag vill ut en sväng. Nånstans…
Blir nog stan och Dunkers trots allt. Och hoppas på det bästa vad gäller vädret…

Dags borsta tänderna, göra sig i ordning och gå ut till cykeln – och se vart den bär mig. Det tycks riva liiiite i molnen…