Det är alltså inte riktigt klokt som vi gnäller. Allihop! Mer eller mindre. Och över vad? Kan ni gissa? Jo, säkerligen. Över vädret, förstås.

För närvarande har det varit för varmt under en tid. Har dålig koll på hur länge faktiskt. Två veckor? Mera? Och innan dess gnällde vi om att det regnade… det blåste… det var kallt… det var ingen sommar…

Och så blev det sommar! Med temperaturer uppemot de trettio och på sina ställen mer än så! Och nu pustar man som bara den. Gnäller att det är för varmt. Att man ingenting orkar.

Alltså, jag är inte ett dugg bättre. Framför allt över den envetna blåsten, gnällde jag över då innan. Kunde inte sitta på balkongen för det var för kallt. Inga sköna kvällar där ute. Och nu? Pustar även jag.

Utom precis just nu i denna stund! Sitter på balkongen och det har blivit molnigt! Inte heltäckande, men solen täcks till större delen, större delen av tiden. Det började vid två tre-tiden så där. Skyade upp. Blev allt mer stekande, brännande, kvavt. Lite muller hördes från där molnen tornade upp sig, men det blev inget av det. Inte här.

Och jo! Klart.se skriver om kallare väder. I morgon! Alltså kallt och kallt! Nu får vi väl ta det lite mer logiskt och korrekt. Temperaturer på omkring 20 – 22 grader är ju inte direkt kallt. Det torde bli behagligt! Och så lite regn på det. Kanske. Är onekligen välbehövligt. Vill ha! Vad jag inte vill ha, däremot, är stormvindar.

Kan inte säga annat än att det ska bli skönt att kunna byta ut shorts och linne mot jeans och nåt lämpligt till det igen. Även om den uppkomna solbrännan är rätt trevlig. Minns inte när jag senast var såpass brun, men så har jag förstås cyklat en hel del. Trots värmen. Eller kanske tack vare.