Eller… ja… en smula knäpp åtminstone. Kanske ska man skylla på adhd/aspergerpåverkan i det hela? Eller bara vanlig enkel disträhet kombinerad med originalitet.

(Synonymordboken på nätet säger så här om detta ord…

1. 1. 1. ursprunglighet, naturlighet, äkthet; personlig särprägel, självständighet; skaparkraft, nyskapande förmåga; egendomlighet, säregenhet, egenart, excentricitet

motsatsord

1. 1. 1. likformighet, normalitet

… vilket jag inte alls säger emot. Så nu pratar vi inte mer om det.)

Alltså! Efter först en trist vinter och sedan flera månaders stress stress stress, har jag äntligen lagt i vart fall den värsta stressen bakom mig. Har faktiskt haft två nätter på raken nu när jag sovit bra (fast inte natten till i dag, då blev det för få timmar); och antalet onödiga tankar per dygn har minskat från si-så-där En miljon till det något mer blygsamma femhundratusen… cirka… heh heh…

Jag har också gjort uppror mot den där känslan av att jag måste vara på Caféet och ta ansvar för saker och ting, fast jag INTE VILL!!!!
Varför ska jag vara där jämt och ständigt bara för att jag är kassör och liksom huvudansvarig??? Varje eftermiddag??? Hela sommaren??? Och ännu längre??? Andra kanske skriver upp sig på en vecka, eller hjälper till när de kan! Och gör sen nåt helt annat!

Trots allt, föreningen är en ideell sådan och det är frivilligt att vara med. Så varför känner jag inte det? Varför blir jag irriterad och trött och lätt tar fyr?
Ja, det är väl nån sorts ansvarskänsla i det hela. Att just ta ansvar, att hjälpa till, att inte belasta de andra alltför mycket…

Alltså! Det mesta av de här känslorna försiggår ju egentligen bara i mitt huvud. Det är faktiskt inget som säger att jag måste jobba 5 dar i veckan till september ut – förutom bokföring och annat som jag gör hemifrån. Det enda jag egentligen ska göra, är att sköta inköpen och se till att redovisningen och det ekonomiska fungerar.

Så varför ini H..e, har jag skapat mig de här känslorna av att jag måste, att jag är fast, att jag är tvungen att göra det här – fast jag hellre vill vara med mig själv mycket mera. Särskilt med tanke på att det är sommar.

Cykelturer och promenader hägrar. Värme, dofter, natur, skog, hav. Hälsa på vänner, andra än de i föreningen. Umgås med mina döttrar! Läsa! Skriva! Blogga! Sitta ute på balkongen och mysa!

Men nu bröt jag ihop igen. Lite grann. Inte katastrofartat. Inte som för ett par veckor sedan. Det bara knep så i bröstet och magen när jag tänkte: jag måste, men jag vill inte.

Lyckligtvis har man vänner även i föreningen. Och det blev att jag tar ledigt betydligt mera. Några saker måste jag faktiskt göra. Men det kan räcka med att lämna över växelkassa på måndagarna, hämta pengarna och veckoredovisningen på fredag eftermiddag, och så handla in vetebröd och annat när det behövs.

Så idag har jag varit ledig. Åt lång frukost, cyklade sen till Ikea (vilket semestermål alltså hah hah!) men det var kul strosa runt därinne ett tag. Köpte lite prylar till köket. Några nya frottéhanddukar till badrummet.

Sen gick jag med cykeln till andra ändan av Väla, köpte en kebabtallrik (kyckling) och cyklade sedan till Välaplantor. Där har jag ett par av mina vänner.  Min familj, skulle jag kunna säga, om än inte den biologiska. Vi åt lunch, (dom i etapper) och sedan hjälpte jag till med att vattna alla långa bord med sommarblommor på.

Det var rena rama meditationen. Stod där i lagom solvärme och gick från den ena plantbordet efter den andra. Från lobelia till fuchsia. Från jordgubbar till verbena. Från… ja, jag kan inte namnet på allt som växer där, så ni får använda lite fantasi här. Sommarblommor övervägande!

Så där strosade jag runt med den långa gula slangen, och råkade duscha mig själv också. Lite lätt bara. På ytan liksom. Det kändes härligt med de där dropparna på armarna. Och jag vattnade olivträden… och perennerna… och det var så skönt. Jag kände mig mer och mer avslappnad.

Och så kom stora tröttheten! Man jag stannade ändå kvar tills efter kaffet där på eftermiddagen.

Och nu är det kväll! Jag slumrade en stund på soffan när jag hade kommit hem. Jag borde diska. Men det gör jag inte. Jag hade tänkt skriva blogginlägg, men det hände inte. Istället började jag snygga till ett par sovande bloggar. Har lust börja blogga igen om mat, om kost och hälsa! En tanke som jag haft länge. Förutom den här bloggen. Och kanske en till. Om nånting.

Knäppt antagligen! Jag som varit urusel på att blogga alltför länge, jag funderar på att blogga på flera bloggar! Men jag tycker ju också om att skapa nya utseenden på mina bloggar! Trots att WP numera snarare jobbar mot oss användare än för. Så jag har haft ett par roliga skapartimmar framför datorn nu!

Blev i och för sig lite sur på de där skrikiga annonserna som poppar upp mest överallt på bloggarna. Värre nu än tidigare tycker jag det verkar. Kollade därför vad det kostar med såna där premiumblogga. Helt sjukt! Ett superenkelt – kollade inte så noga vad det innebar. Inte mycket mer än de här gratis varianterna, tyckte jag mig förstå. 5 dollar per månad.

En sån där Pro-variant kostar 50 dollar per månad, och sen hittade jag inte flera varianter. Med tanke på att valutakursen Dollar – Svenska kronor står på i det allra närmaste 10 kr, så blir det i runda slängar 150 SEK per månad. Alltså 1800 kr per år!!!

Nej tack! Inte för mig! Definitivt inte för mig! Och vad är det som säger att WordPress är enklare att använda bara för att det inte läggs in några annonser längre, eller att man har några fler teman att välja på. För de där andra tekniska sakerna…. brrrrr…. nej tack! Vet knappt ens vad det är för något. Så teknisk är jag inte!

Åsså bidde det ett blogginlägg i alla fall!!!!! Kan man tänka sig! Kanske säkrast publicera det fort som attan nu innan jag hinner ångra mig och radera hela skiten…

Sen är det ju den där fantasy-romanen jag skulle ta tag i också…