Jag har en utbildning som Zonterapeut i bakfickan. Eller om det är i jackfickan. Väskan? I en pärm? Ja, nånstans. Jag jobbar inte med det. Men emellanåt gör jag det på mig själv.
Det är inte helt lätt, det där. Att vända upp foten på ett sätt så man kommer åt att tryckmassera, och få nån effekt av det. För att inte tala om att det gör ont i fingrarna efter ett tag. Att behandla någon annan är lättare. Då sitter man ju framför ”offret” och kan använda sig av fulla styrkan i fingrar och händer. Kan använda även knogarna. Men nu när jag själv är ”offret” gäller det att hitta på nåt sätt som gör det hela lite enklare.
En massageapparat! En hopplös, alldeles för stor och tung mackapär jag köpte på Rusta för några år sedan för att kunna nå att massera ryggen. Den ser ut som ett i allra högsta grad förvuxet grodyngel, där svansen är det man ska hålla i och det stora TUNGA huvudet är där själva vibrationerna äger rum. Motorn i det hela! Dessutom skramlar det om on/off-knappen så man måste hålla ett finger på det för att inte freaka ut – alltså inte lämna handtaget! Vilken genomtänkt konstruktion alltså! Till råga på allt är den så förbenat effektiv att hälften kunde varit nog. Bokstavligt talat.
Massera mitt på ryggen – hela kroppen vibrerar, det skakar mellan revben och lungor (inte skönt alls). Massera längre upp mot nacken – ögonen börjar skallra i huvudet och om man skulle råka ha teve/datorskärm på med nån film, så hoppar bilden och ev text upp och ner. Med andra ord – en massageapparat enbart användbar på skinkor och lår. Glöm allt finlir. Såvida man nu inte skulle gilla att bli tumlad. (Inte gilla…)
Men när man vill ha zonterapi fungerar den. Då ska det vara tuffa tag! Terapin brukar ibland kallas för ”smärtornas terapi” eftersom det kan göra rejält ont när man blir behandlad. Och det ska det göra! Det gör nämligen bara ont om det är några problem, och massagen/tryckandet är det som löser upp problemen och får dem att försvinna. Men det kan behöves ett antal behandlingar. Ibland bara en eller ett fåtal, ibland många.
I korthet, det finns punkter/områden på fötterna som speglar kroppens olika delar. Har stora likheter med akupunktur, för även om man vanligen tros bara behandla fotsulorna så finns det även punkter/områden på ovansidan av foten samt längre upp på benen. Man kan även välja att massera händerna, men generellt sett ger behandling av fötterna bäst effekt.
Det finns även behandlingspunkter på öronen. Massera öronen ordentligt en stund tills de blir varma, och det känns behagligt i hela kroppen. Avslappnat!
Faktum är att zonkartan för ett öra liknar ett fullgånget foster, med huvudet längst ner i snibben, och längs örats ytterkant finns reflexerna för ryggraden. Ganska enkelt att ge sig själv massage, kan göras när som helst och var som helst. Fast öronen blir röda, bara så ni vet.
Som en liten kuriosa kan nämnas att där man oftast får hålet till örhänget, är just vid punkten för ögat. Så man kanske ska ångra sig att man lät göra hål i öronen en gång i tiden. Men det finns andra punkter för att generera bättre syn så det kanske tar ut vartannat! För övrigt finns olika behandlingspunkter även i ansiktet.
Läs här om Eunice Ingham
Andra terapier vid sidan av reflexzonterapi, som det egentligen heter, och akupunktur är t.ex akupressur och shiatzumassage. Alla dessa använder sig av de punkter och energibanor som löper genom hela kroppen.
Vad anbelangar just den vanliga zonterapin på fötterna och var reflexpunkterna för de olika organen ligger, så sett från undersidan av de båda föttern är zonkartan där praktiskt taget identisk med en anatomisk karta av kroppen.
Nu var det egentligen inte min avsikt att hålla nån sorts föreläsning om zonterapi här, vet inte varför det blev så att jag flöt över ämnet från egenbehandling till information, men här är en länk till en sida jag hittade om zonterapi. Finns flera. En fullständig förklaring till vad zonterapi är, historik, användning och behandling skulle lätt kunna fylla en hel hemsida. Har inte tänkt göra en sådan hemsida, fast… … nääääää…. tror inte det… för mycket jobb…
Här och nu, eller rättare sagt i går kväll, satt jag med den där skallrande massageapparaten och lät den arbeta dels på hela fosulorna rent generellt, men koncentrerade mig sedan framför allt på nacke, ryggrad, bäckenparti, knä och ischiaspunkten. Det är förstås inte första gången, har hållit på nu under några veckor att med några dagars mellanrum ge mig själv behandling. Men inte förrän nu har jag hållit på så lång stund med enbart skelettet. Men med en 3,5 mån gammal ischias och allt det andra som blivit lidande pga av ischiasen – eller som har samma orsak – så är jag så trött så jag kan spy på att inte kunna röra mig som jag vill. Och inte lata mig heller för den delen, för då gör det ont av den anledningen. Sitta och ligga är livsfarligt! Så 45 minuter intensiv vibrationsterapi (!) kombinerat med att jag använde händerna och fingrarna också runt stortån (nacken) …. alltså!!!!! Visst måste det göra nytta nu!
I vart fall så kändes fotsulorna nästan konstigt mjuka när jag sedan gick ut i köket. Det var som om det var golvet som var lite mjukt, nästan som gummi, och att jag sjönk ner lite i det. Hoppingivande, tyckte jag.
Och jo! Zonterapi fungerar! Det vet jag av erfarenhet! Men man måste hålla på tills dess att behandlingsperioden är över. Mycket vanligt är att det känns värre innan det vänder och blir bättre, men det är en positiv reaktion! Det visar att kroppen tar till sig behandlingen och börjat jobba på att bli hel, frisk, fungerande (välj själv vilket ord som passar bäst), för vad som egentligen händer är att kroppens egen läkningsförmåga har satts igång. Kroppen blev bara hjälpt på väg och kan behöva hjälp ett tag till. Först och främst tills det inte gör ont längre vid behandlingen, men helst ett tag till.
Och det kan ta tid! Kvick-fixar är aldrig bra fixar, i synnerhet inte om ens problem har funnits länge i kroppen.
Sen gäller det förstås att ta bort de faktorer i ens liv som har skapat ohälsan, värken etc. Kanske inte det lättaste. Ibland vet man ju inte själv. Och stress utifrån kan vara knepig att minimera. Men gör så gott du kan! Se till att röra på dig, ät näringsrik mat och gör så mycket som möjligt så ofta som möjligt som ger dig glädje. Då är du en bit på väg i alla fall.
Min ostyriga penna! 