Såsom potatismjölk till exempel! Trodde jag skulle hoppa högt när jag fick syn på de här på CityGross. Nu hittar producenterna på det ena efter det andra.

Men varför kalla det potatismjölk? Varför inte lika gärna ärtmjölk eller cikoriamjölk. Får väl anta att det beror på att potatis är den ingrediens det är mest av. Så när som på vatten förstås.

I princip är det alltså fråga om potatismjöl uppvispat med vatten och en massa mer eller mindre underliga ingredienser. Fruktos och sackaros förstås, som påspädning till maltodextrinet, vilket gör det hela till en ganska så sockerrik historia.

Man kanske skulle ge Food Pharmacy och Ann Fernholm en påstötning om det här?

Sen är förstås inte CityGross´etikett på det här särskilt lockande. Potatisdryck! Vem vill dricka potatisdryck!

Jag beslöt mig för övrigt att överge de här påhittade dryckerna. Inte för att de skulle smaka dåligt eller så, Oatly’s iKaffe är jättegott, även om jag oftast valde Alpro’s soya Barista på grund av det glutenliknande proteinet i havre. Men jag tyckte inte om alla de där tillsatserna. Och jag märkte ganska snart efteråt att jag var sugen på, ja längtade efter, min varma choklad på kvällen och latten efter lunchen. Saknade dom verkligen!

Till en början var det jobbigt, men nu när jag stod framför den här diskan för att jag höll på att falla för frestelsen att köpa med hem en liter igen – lite nån gång ibland skulle väl inte vara farligt…. hmm…

Men faktiskt! Tack vare den här potatisdrycken, så köpte jag inte hem nån sån här skapad fuskmjölk alls. För jag insåg ju att det här sockret i de här dryckerna – oavsett märke och huvudinnehåll, havre eller soya eller ärtor eller kokos eller mandel eller potatis…. det var beroendeframkallande!

Och jag som inte äter socker i övrigt. Inte de vi kallar socker i alla fall. Aldrig kakor eller vanligt godis. Det söta jag ibland äter är gröna bananer ganska regelbundet, men där är det inte frågan om sött, eller socker i egentlig bemärkelse utan om resistent stärkelse. Sen kan det åka ner nåt äpple ibland, och på vintern en och annan apelsin. Kiwi har jag köpt emellanåt och ätit, nåt enstaka päron ibland. Ja mest det.

Sen ska erkännas att jag även har en del torkade frukter hemma. Dadlar, brukade ta en eller ett par efter lunchen. Torkade plommon och aprikoser, tranbär. Men det är ingenting som jag äter mycket eller regelbundet av. Brukar ha med mig en del sånt i en påse om jag skulle bli borta länge och bli hungrig. Eller om jag vet jag ska vara med på nåt fika nånstans, och jag äter ju inte kakor eller tårta eller nåt sånt.

Jag minns inte riktigt hur länge sedan det var som jag la av med soya baristan och i samma veva inte köpte nya dadlar när den påbörjade var slut. så jag blev väldigt förvånad, när jag idag köpte en Barebells Chocolate Dough protein bar, för att ha när vi satt på det där mötet vid Växthuset, och upplevde att den smakade väldigt sött! Jag hade tyckt om den för att den var så chokladig!

Men det var den alltså inte längre, chokladig, utan söt. Mycket söt.

Nu är det ju inte nåt vanligt vitt socker i de där Barebells barerna. De är sötade med maltitol och sukralos, vilka faktiskt är varianter av socker. Och dessutom! Kroppen bryr sig inte om huruvida det är kalorier i det söta eller inte, den reagerar lika mycket på smaken!!! Smakar nånting sött – så sätts mekanismerna igång. Insulin påslag och sug efter mera sött.

Nej! Jag köpte ingen mjölk. Och jag åt inte upp min Choklad Bell. Inte riktigt. Men ångrar att jag inte åtminstone slutade äta den efter halva. Nästan en släng av ångest för att jag alls hade ätit den. Skulle jag förstöra det jag nu hade kommit till när det gäller valet av vad jag ska stoppa i munnen!

Nej, så illa tror jag inte det blev eller blir. Jag går inte tillbaka till att köpa fuskmjölk – trots allt är riktig, naturligt gjord mjölk bättre. Även om jag definitivt inte förespråker en diet som innehåller mjölk eller mjölkprodukter.

(Ska jag säga, som efter att ha hört Dr Steven Gundry säga att mjölk och mjölkprodukter från djur med proteinet Kasein 2 i mjölken, såsom får, get och buffel, är mycket bättre än mjölk från de djur som innehåller Kasein 1 vilket inte alls är bra. Jag köpte nästan omgående en burk med riktig vitost gjord på getmjölk på CityGross. Alltså det vi brukar kalla för Fetaost. Sen finns det absolut mycket mer att säga om mjölk från djur över huvud taget, men det tar vi en annan gång. Om lusten faller på.)

Apropå min varma choklad på kvällen har jag fått överge den. Det vill säga, jag har vid ett par tillfällen gjort egen mjölk. På mandel, eller som nu senast, på mandel och sesamfrön. Det är helt ok, som varm choklad, men kräver en liten smula tillvänjning.

För när jag första gången drack den här hemmagjorda varma chokladen, märkte jag ju väldigt tydligt att den INTE var söt! Inte ett dugg! Och det kändes väldigt tomt, på nåt vis. Jag tog en lite gnutta honung i, men hade behövt ta betydligt mer om jag skulle komma upp i liknande smak som Oatly´s eller Alpro´s varianter. Ja, alla de där olika fabrikatens förstås.

Jag är dålig på att dagligen dokumentera vad det är jag gör, äter och dricker när det gäller såväl mat som mediciner som hur jag mår. Så jag kan bara gissa hur länge jag har varit utan fuskmjölk. Jag tippar på nånting mellan tio och fjorton dagar. Snarare närmre tio än fjorton, dock. Får kika senare i min cykellogg eller ekonomiblad om jag har skrivit till nån notering om det.

Men sen jag började vända från ”wholegrain, seeds and beans” till ”no grain, no sugar, but meat and good fat” så har det gått lite drygt en månad, fem veckor så där. Och magen har lugnat sig, och jag har smalnat av en gnutta i midjan. Kan vara frågan om två, kanske rent av tre centimeter. Känner mig plattare om magen, och det känns också som om hjärndimman börjat lätta och försvinna.

Stelheten i leder och muskler är fortfarande kvar, kanske lite mindre intensivt men än så länge är det svårt att säga säkert! I söndags cyklade jag en ganska bra runda, och det kändes både lätt och skönt att göra det. Efteråt kändes det också mer okay än det gjort på länge, även om det idag – andra dagen efter då det brukar vara som värst – så känns det lite jobbigt, men i förhållande till sträckan så är det inte alltför farligt. Det var efter att ha suttit på bänken utan ryggstöd som det blev… så att säga… inte särskilt kul… men gjorde lite stretchningar, gick en kort snutt och hämtade sen en sån där trädgårdsstol med ryggstöd och satte mig på istället för på bänken. Det kändes betydligt bättre.

Och nu har jag mest suttit i soffan med värmedyna sedan jag kom hem. Okej! Lagat mat och lite annat, men här i soffan, varm och go, och med laptopen i knät så känns kroppen ganska okej! Men jag funderar på om jag ska våga sova i sängen i natt eller om jag ska stanna kvar här i soffan, i halvsittande halvliggande läge och med värmedynan i nära beredskap. Brukar kännas lite lindrigare för rygg och nacke då.

Nå! Nu ska jag lägga in det här på NaNoWriMo. Antalet ord alltså. För jag bokade förstås in mig på det denna gången också. 50 000 ord på en månad. November. Minst 1667 ord per dag… och nu är klockan kvart över elva på kvällen. Deadline närmar sig. Snart råder midnatt…