Det har blåst ganska mycket senaste tiden. Inte kul alls! Det är soligt och skönt idag, men helt hopplöst sitta ute på balkongen. Hade behövt parasollet för solen skull – men det går inte eftersom det blåser för mycket. Och dessutom är vinden lite kylig när man sitter så här ute.

Jag tog en liten promenad i förmiddags, det var då jag insåg att det faktiskt var ganska varmt. Dessutom blåste det inte så mycket då.

Efter lunch cyklade bort till en blomsterhandlare, handlade några plastkrukor modell något större, samt fat och blomjord. Mina krukväxter måtte trivas här eftersom de vuxit ganska mycket under de här månaderna de har bott hos mig. Särskilt Sceffleran och ormbunken.

Och nu när jag skulle vilja sitta på balkongen, blåser det rejält. 😦

Vad har hänt på den här fronten?
Snabbt svar! – Ingenting!

Jo! Alltså! Visst har det hänt saker och ting, Det gör det ju alltid här i livet. Men nåt lämpligt att ”skriva på bloggen -ting”? Känns inte så. Sa ju – ingenting!

Men å andra sidan började jag ju rumstera runt här lite. Kanske det betyder nåt?

Det jag skrev om senast, var ju att jag gick på gym. Det gjorde jag under några månader, ett halvår blev det nog. Men gudarna ska veta att jag inte direkt utnyttjade möjligheten fullt ut. Kände ren, skär lättnad när jag sedan sa upp abonnemanget för ett par månader sedan.

Men det hann göra en del nytta ändå. Efter Ischiasen – lårpressen fick igång höftpartiet, och bålpressen satte igång med att få ordning på ryggen. Tillsammans med en del andra övningar som ska stärka hållningen. Enkelt uttryck!

Ärligt talat så ids jag inte börja med långa beskrivningar av hur, vad och varför. Började skriva om det men kände, nääää. Skulle bli för mycket negativt.

Sen tar det förstås en hel del tid innan ryggmuskler som varit vana att vara på ett visst sätt, ställer om sig att vara på ett helt annat sätt. Det blir många smärtande protester och trist stelhet. Men med tiden så!

 

Vad har jag mer gjort då? Nåt av intresse? Tja! Jag har äntligen kommit igång med att skriva lite mer ”ordentligt” igen. (= Regelbundet samt på ett manus.) Är just nu, under juli månad, upptagen med att jobba mig igenom något som kallas Camp NaNoWriMo. Känner ni till det? Ja, det har med NaNoWriMo att göra. Är närbesläktat så att säga.

NaNoWriMo håller ju på under november månad, och utmaningen är att under den månaden skriva 50 000 ord. Camp WriMo är lite mer lössläppt. Så att säga. Det pågår två stycken per år. Ett under april och ett under juli. Man sätter sen själv parametrarna, vad det är man vill uppnå.

Jag var med även i april. Visste inte då hur jag skulle klara en sån utmaning så satte mitt mål lågt. 15 000 ord på 30 dagar. Men det visade sig gå riktigt bra. Helt över förväntan! Så jag höjde mitt mål inte bara en utan två gånger under månadens lopp. Till 18 000 och senare till 24 000 ord. Och klarade målet! Blev vinnare och det till och med några dagar i förväg!

Så nu i juli satte jag målet 31 000 ord redan från början, 1000 ord per dag i snitt, och jag ligger bra till. Har idag (16 juli) fått till 19591 ord. Grovt räknat, 2/3 text på halva tiden!

Men det bästa är ändå att jag jobbar på ett manus. Påbörjade det under april, skrev delar av det under maj, och framför allt, håller nu på med fortsättningen i juli. Sen blir det dförstås en hel del redigerande framöver, men det vägrar jag tänka på just nu. Nu är det först och främst en story som ska födas, och den berättar jag ju först för mig själv. Det är superspännande!

Vitsen är ju inte enbart att skiva skönlitterärt ett visst antar ord (eller sidor) per dag. Vitsen som jag ser det, är även att komma igång med ett dagligt regelbundet skrivande, att få in det som en vana, en rutin, och inte bara låta dagarna rulla iväg med annat. För att få nånting skrivet, få ett manus färdigt, så finns det bara en sak att göra. Nämligen SKRIVA!

Och sen då?
Tja! Det var väl det för idag! Fast det har hunnit dra över midnatt.

Närmare bestämt bostadstillägg. Vilket är det man får när man är en så kallad fattigpensionär. Fast man måste förstås söka själv.

Men inget tjafs om just det, här och nu, istället ville jag bara meddela att alla de där svarta tankarna som man blivit överöst med tidigare om att man bara får bostadstillägg på en hyra upp till 5000 kr – senare hörde man 5600 kr – var fel. Det var förstås de där besservissrarna som var på gång, men å andra sidan hittade jag inte nån konkret fakta om det heller då när det begav sig. Kanske googlade jag fel, eller inte alls (lat och oföretagsam), eller också var infon otydligt skriven. Minns faktiskt inte.

Ska väl också påpeka innan jag fortsätter, att det är bostadstillägg för pensionärer jag pratar om nu, inget annat, för några andra tillägg eller bidrag kan jag inget om.

Så man skulle alltså få bostadstillägg enbart på en hyra upp till 5600 kr enliget det senaste jag hörde. Låter mycket knepigt eftersom det blir allt färre lägenheter som har en hyra på den summan eller lägre. Och de som är billigare, är väl då i första hand äldre lägenheter, i mer eller mindre behov av renovering, ja rent av ombyggnad emellanåt.

Krass verklighet, skulle jag vilja säga! Att bo blir dyrare och dyrare. Och om min tidigare lägenhet, 45 år gammal, hade fått den behövliga renoveringen av köket, stambyte, samt hela området också fått ett uppsving vad gäller ventilationen, är det ganska otroligt att hyran för den hade nått upp till 5600:- efteråt. Ja kanske mer än så, rentav. Trots att det bara var en etta på knappt 40 kvm som definitivt inte ligger centralt.

Så vad har detta med bostadstillägg att göra? Jo, nu har jag svart på vitt att man kan få ut max 5560 kr som ensamstående. Jag gick nämligen in på pensionsmyndighetens sida i ett annat ärende, och kom ihåg att kolla reglerna. Däremot kan man väl knappast få bostadstillägg på hela hyran, om den är max 5560 kr alltså. Men är man så fattig, kan man få äldreförsörjningsstöd som komplement. Socialbidrag med andra ord. Men om det vet jag heller inget, mer än att det finns.

Så det är värst vad munnar kan gå om vad de säkert vet, när man egentligen inte har kollat upp fakta ordentligt. Vilket i och för sig, kan ha varit otydligt skrivet tidigare. Det händer minsann att information kan vara tämligen obegriplig. För att den som skrivit ner dem inte kan det där med grammatik ordentligt??? Utesluter vissa viktiga ord? Missar syftning??? Tja! Vem vet!

Men nu så!

Rätt tydligt, eller hur? ”Det högsta beloppet du kan få…”

Jomen! Jag hade glömt att jag hade köpt det där temat. Då vore det ju rätt synd att inte använda det, för det är ganska kul! Men det var också ganska mörkt, och inget jag kan göra för att ändra det. Ändra bakgrundsfärgen – och det går inte att läsa vad jag skrivit. Så jag ångrade den lilla trevaren, och gick tillbaka till det här temat igen. Som vanligt, skulle jag kunna säga nu. Och trots att det också är gammalt och man inte kan ändra särskilt mycket vad gäller färgerna. Bara bakgrunden. Men det är ljust, går att läsa! Och också lite kul. Lite personligt. Många tar ju ett tema när de startar blogga, och sen fortsätter med det hur länge som helst. Inte jag. Jag är tvärtom. Knäppt kanske, men så är det.

Och så den här nya editorn, Gutenberg – kan ju använda den ibland. När jag känner för det. Annars är jag inte direkt stormförtjust i den, men den har onekligen en del roliga grejer också. Kanske man vänjer sig. Annars är det väl bara att forsätta på det gamla vanliga sättet så länge det går. Man vet aldrig vad wordpress kan få för sig.

”Dropcaps” heter det på datorspråk, och anfang på svensk grammatiska. Den där stora bokstaven allra först, alltså. Jag gillar att börja med en sån, men tycker också att den vi kan använda här, egentligen är för stor. Och inte kan man ändra på det. Men storleken på de andra bokstäverna går att göra större ller mindre, steg för steg. Ställde in första paragrafen på 16 punkter.

Är irriterad på det jäkla hoppandet hit och dit mellan blocken (paragraferna). Men tänkte testa ett tag ändå. För skojs skull. Om det nu är så skoj förstås. Försökte i den här paragrafen lägga in en egen dropcaps samt lite större font i första meningen, genom att lägga till en sträng i html. Men det gick inte. Dels pga Gutenbergredigeraren, men sannolikt även pga att temat är ganska gammalt. Kanske även för att jag inte har uppgraderat den här bloggen till nån sorts ”pro”. Fast temat hade ändå varit för gammalt för sånt extravagant.

Man kan byta färger också, men annars tycker jag det är mest krångel och skräp med Den här Gutenberg.
Den andre Gutenberg, den gamle med tryckkonsten, var minsann betydligt smartare. Här kan man inte ens göra indrag…

(Men den blå och röda färgen hängde tydligen inte med hela vägen ända hit, trots att allt detta är inom samma paragraf, jag menar block)

Ville bara showa off med att lägga in en bild också. Fast det fick bli en gammal. Å andra sidan är det inte fel med återvinning!

Nu ska jag ta mig en kopp varm choklad, och fortsätta lyssna på regnets smattrande mot försterrutorna.
Nej, förresten! Jag ska fortsätta titta på Dr Who.

Och det där med Gutenberg! Nä… dissar den totalt.
Inget att ha!!! Trots dropcapsen…
Och färgerna…
Inte värt besväret att jobba med G.

Nytt år och ny lägenhet där jag nu bott i en månad.
På dagen.
Har kommit på plats nu, så att säga. I en hörnlägenhet åt sydväst och med fönster åt båda hållen.

Det lär bli en solig och varm sommar.
Men just nu smattrar regnet skönt mot rutorna.
Det är rofyllt!

I morgon ska jag köpa mig en eller ett par krukväxter.

I mitten av juli var det som jag senast la in nåt här på bloggen. Så det finns väl en risk att ni har gett upp hoppet om mig vid det här laget. Men jag kan väl alltid hoppas att åtminstone en och annan av er där ute i etern finns kvar och ser mitt tappra försök till återkomst. För jag är ”still alive and kicking” som dom engelsktalande också säger ibland.

Hur ska man nu i så korta ordalag som möjligt ge en resumé av de senaste månaderna? Jag såg när jag som hastigast bläddrade igenom bloggen, att jag nämnt om en ny lägenhet i ett nybyggt hus. Skrev visst också nåt om obehaglig lukt i lägenheten och visst nämnde jag ett föråldrat ventilationssystem? Sen var det också en del inlägg om böcker och läsande, men det ämnet väntar jag med till nåt annat tillfälle. Har ärligt talat knappt varken läst eller lyssnat på några böcker de senaste månaderna.

Jag fick i alla fall en lägenhet i det nybyggda, och har helt nyligen flyttat hit. Den sjunde december närmare bestämt. Sedan hade jag kvar den gamla i ytterligare en vecka, varunder jag förstörde mig på städningen. Känner fortfarande av det i ryggen, och händerna gör fortfarande ont. Men inte lika mycket som för några dagar sedan, så det ska väl ordna sig med det också.

Den nya lägenheten är underbar, men jag ska hålla er på sträckbänken ett tag med den informationen, och istället ägna mig lite åt dålig luft. Det (nu försvunna) problemet blev väldigt påtagligt när jag väl var ifrån den gamla och hade frisk luft i en ren fräsch oförstörd lägenhet. Jämförelsen!

Ventilationen där var åt skogen, fick in lukter från andra lägenheter och säkerligen var det något onyttigt i de där tunnlarna som kallades för ventilation. På 90-talet hade man kompletterat det ursprungliga systemet – byggt 1973-74 – efterom det var vattenskador och även mögel inom området. Ingen nu tycks veta nånting om vilka byggnader det var frågan om, bara en del eller alla, men alla husen blev i alla fall uppdaterade med ett extra ventitationssystem.

Jag skulle kunna slå vad om att ”mitt” hus var ett av dem som var drabbade av mögel. Eller/och så har något hänt senare som har orsakat dålig lukt etc.

Så! Ja! Jag har inte mått särskilt bra det här året, och värre blev det efterhand som månaderna bytte namn.

I nuläget är kanske inte det faktum att köket är snett, som om marken under sjunkit en smula, det som i sig är det som är värst. Utan lukten av muggighet. Vet knappt hur jag ska beskriva det. Den som besökt ett gammalt trähus nån gång, en oisolerad vind kanske, eller ett källarutrymme där det finns trä, kan kanske tänka sig hur det luktar. Dessutom blev det dammigt märkvärdigt snabbt! Märker skillnad på det också, nu när jag kan jämföra.

Min granne och jag köpte var sin luftrenare i somras, och tur var det. Det höll undan det värsta. För det var inte after-shave-lukten som strömmade in i lägenheten som egentligen var det värsta. Det bara uppenbarade väldigt tydligt att det fanns ett problem.

Nu, efter flytten, la jag tydligt märke till att lukten ifråga satt både i kläder och gardiner. Så jag har tvättat och tvättat de här dagarna. har bara några jackor kvar… och mattan… Hur ska jag göra med mattan!?!?!?!?!?

Även i kartongpapp, så de lådor jag hade packat först och förvarade i rummet, luktade också av muggi-fukti-mögel (???). MInst luktade sådant som hade stått i badrummet. Längst från rummet och med luftutsug, inte luftinblås!

Till råga på allt, så bara för att testa, satte jag igång luftrenaren här i min nya lägenhet – egentligen fattar jag inte varför – och ut strömmade lukten av muggi-fukti-mögel. Snabbt som  attan stängde jag av den igen, stoppade ner den i sin kartong och satte undan den. Har inte råd att köpa kolfilter nu, och känner inget behov av att använda den heller. Känner knappt inget behov av att öppna balkongdörren och vädra heller. Men till sommaren kan det vara bra att ha apparaten, för den kyler ju ner luften också. Inte bara renar.

Vad den här dåliga luften har orsakat åtminstone under 2018, minns inte att jag hade några problem innan dess, är att jag känt mig mer eller mindre konstant förkyld. Utan att varken bli riktigt dålig eller – riktigt bra. Ofta obehagligt trött. Bara så där pang bom på eftermiddagarna att ögonen ville falla ihop. Och framåt sommaren fick jag också eksem. Fattade först inte varför det började klia i öronen, och lite senare även i nacken i hårfästet. Det var först när jag var hos doktorn i ett annat ärende, och han var hygglig titta efter i hårfästet, som jag fick reda på att det var eksem. Har aldrig haft det så tidigare. På fingrarna, ja, om jag äter ost eller envisas med mjölk under en tid. Men aldrig i hörselgången eller i nacken. Undrade förstås om det var på grund av något jag åt, justerade min diet, men vet faktiskt inte säkert om nåt födoämne kan ha varit inblandat. Det mesta av irritationen i nacke har ialla fall givit med sig, och nu tycks även klådan i öronen minska. Kan vara en kombination av luften där, och det jag äter. 

Och det som jag trodde skulle bli ett kortare sammandrag, har nu vuxit till nåt betydligt längre. Ändå känns det som jag bara skrivit en liten liten del av vad jag skulle ha kunnat skriva. Och du som hängt med ända hit, är bara att gratulera! Tack så jättemycket för att du la ner den tiden på mig.

Om den nya lägenheten får jag skriva mer om vid ett annat tillfälle. Kort nu: Jag trivs jättebra! Luften är frisk och fräsch, planlösningen är suverän och jag ser fram emot att bo kvar här tills man bär ut mig med fötterna före – om 30 – 40 år eller nåt. LÄNGE! I alla fall…

Men än så länge, är det en smula provisoriskt här. Men soffa och soffbord kommer på torsdag kväll… Och några gardiner har jag fått upp.