Dessutom börjar vi så sakta – eller fort – närma oss juli månad. Då är det dags för CampNaNoWriMo igen, vilket jag hade tänkt engagera mig i. Men känner nästan lite smått panik nu när den ena dagen efter den andra rullar förbi mig, utan att jag ens gör ett försök till lite mer ordentligt skrivande.

Jag borde åtminstone läsa igenom det jag har skrivit hittills så jag får ett grepp om var jag är i berättelsen och även – förhoppningsvis – få en glimt av vad ”som händer sedan”! Tänk! Jag var ”Vinnare” tre gånger under 2019. Camp i april och i juli, och vanlig NaNo i november. Och nu i april blev det bara en stor flopp.

Visst! jag kan ju skylla på både det ena och det andra! Arbetet i föreningen, dotterns flytt, jodå! Kan nog hitta ännu mer att skylla på. Men det vore inte helt rättvist. Det finns också åtskilliga timmar under de senaste månaderna som jag mer eller mindre har ”slösat” bort. Om nu ”slösa” är rätt ord.

Att läsa böcker. Att umgås med vänner. Umgås med familjen. Skratta med dom. Se en och annan film! Cykla ute i vårvädret! Absolut inte fråga om slöseri med tid, utan snarare nödvändigheter i vardagen.

Slöseri, möjligen, ett spel jag har på iPaden – men å andra sidan finns det ju en viloaspekt i sådant. Och just det här spelet kräver an hel del logik, och jag tränar mig i att inte gå för fort fram utan tänka efter före varje ”drag”. Eller vad man nu ska kalla det. men har kanske blivit lite väl många timmar på det, trots allt.

Å andra sidan har jag bara 4 böcker kvar nu i serien om Isfolket. Min mamma hade tyckt det var slöseri att läsa böcker. Men hon är ändå inte här nu, och hade nog ändå förstått om hon ser mig nu, att läsa inte alls är nåt slöseri.

Men vad jag behöver göra nu, är att grabba tag i lite rutiner. Lite schemaläggning kanske. Lite ”måste”! Att bara vilja göra nånting, får ingenting gjort. Typ få röran ur huvudet och sätta den på pränt istället.