SKRIVANDE!
Icke att förglömma SKRIVANDE!

Det satt fast för mig i över en vecka nyligen. Sån där ”rör-inte-datorn-typen” och ”öppna-inte-filen-typen” och ”nedsläckt-i- huvet-typen”! Men sen släppte det och sen förra helgen har jag jobbat på som bara den.

Under de här senaste veckorna har jag dessutom inte ägnat Facebook mer än nån enstaka slö tanke… alltså! Jag ägnar egentligen aldrig Facebook mer än några enstaka slöa tankar, men nu var det i princip ingen energi alls som gick åt det hållet. Ingen förlust. Skulle klara mig alldeles utmärkt utan FB, men har ett par vänner som jag messeng-ar med ibland.
Även bloggosfären har känts väldigt ointressant sedan jag fick fart på manusjobbandet igen. Så nu idag tänkte jag försöka skärpa mig åtminstone lite på den punkten. Fast erkänner att jag längtar till Scrivener just nu.

Jag har skrivit klart Del 6, oredigerad visserligen men fick godkänt av Testis att berättelsen håller. Samtidigt var han smått chockad över att inte ha fått en mer eller mindre perfekt färdigredigerad text att gå igenom. På så vis har jag skämt bort honom. Kanske på andra vis också. Han är som en lillebrorsa. Men jag sa det till honom, att texten bara är skriven inte jobbad med, så han visste. Han är själv en skrivande person och skriver bra. Annars hade jag inte bett honom om hjälp med det här. Och jag behöver honom inte för grammatik, stavning, ordval mm. Men han ska få läsa igenom hela manuset sen så småningom. När allt är klart.

Nu ska han läsa igenom Del 7 och 8 inklusive epilogen/slutknorren, och jag håller på med parallellberättelsen. Undrar emellanåt varför jag prompt skulle ha ett manus med parallellberättelse, men de hör ju ihop och den ena skulle inte fungera nåt vidare och vara urtrist utan den andra – och vice versa. Särskilt den ena skulle vara urtrist utan den andra, och den andra skulle vara underlig utan den första.

För övrigt var det berättelsen och karaktärerna själva som bestämde det. Det är deras historia det här! Jag bara skriver ner den!