Det är grått ute, en smula åt det disiga hållet, och det regnar. Dropparna knattrar mot mina söderfönster, och det är riktigt skönt att inte ens tänka på att gå ut. Var på Maxi i morse, och en innedag i soffan med läsa och skriva och avslappningsmeditation resten av dagen känns bara skönt.

Fattar inte varför musklerna reagerar så kraftigt med stelhet, så fort jag utmanar dem det allra minsta. var väldigt nätt på det på gymmet i går. Misstänker dock att det snarare är fråga om inre oro och spänningar, än nåt rent fysiologiskt.

När jag fick åka hem efter lasarettsvistelsen efter Tian, sa man till mig att man kunde bli deprimerad efteråt. Det har jag inte märkt något av. Snarare tvärtom. Kommer ju ut och gör saker nu, träffar vänner! Däremot blev jag väldigt orolig över, för att inte säga rädd, att det där skulle hända igen. Senare växte sig biverkningar från de blodtryckssänkande sig allt starkare, vilket var mycket obehagligt. Vill inte räkna upp det här. Och trots att jag slutade med först den ena sorten och ett tag senare med den andra, och obehagen borde vara borta helt vid det här laget, liksom att kroppen har stabiliserat sig igen efter det – så har jag inte lyckats få oron att släppa. Och det påverkar musklerna i form av betydligt mer stelhet än jag normalt har fått efter fysisk ansträngning. Obehagligast är den stelhet som går upp i nacken och huvudet. Kan stå ut med höfter och nedåt

Tycker jag gör tillräckligt för att få bukt med det, men uppenbarligen inte. Är för ensam här hemma också. Mår i regel bättre och är mer avslappnad när jag är nånstans med folk, med vänner och bekanta. Säger inte att jag inte trivs hemma, för det gör jag, men den onödiga oron har ännu inte släppt!

Så det blir väl till att fortsätta med avslappningsvideos, meditation, positiva affirmationer och så vidare. Kanske rent av öka den tid jag gör sådant. Jag har ju tid att omprioritera. Allt jag gör är inte ordentligt och nyttigt för kropp och själ. Jag skulle kunna läsa mer, och minska tiden jag lägger pussel och ”målar” i oljefärg efter nummer på iPaden. Inte för att det är nåt fel på vare sig pussel eller det där så kallat ”målandet”, men det anstränger musklerna i nacke och axlar, när man håller högerarmen lätt upplyftad så där som det blir. En stund gör ingenting, men jag gör det nog lite för långa stunder – det har ju även har en avkopplande effekt. Mentalt. Och jag kan lyssna på något bra och nyttigt medan jag ”målar” eller pusslar.

Nåja! I soffan på värmedyna nu, musklerna ovanför knäna i ögonblicket. Även de behöver lite värmande omsorg efter allt cyklande jag fått till senaste veckorna. Om nåt tag, kanske när jag skrivit färdigt det här, ska jag göra mig en kopp te eller kanske cikoria”kaffe” med varm soyamjölk. Och så sätta mig vid skrivbordet ett tag. Dags få till nåt till NaNoWriMo också.

Allt medan regnet fortsätter knattra mot fönstren, och bilarna glider förbi på regnvåta gator.

Var på Maxi efter frukosten. De hade nu fyllt färdigt sin stora hörna med advents- och julsaker. Känns nästan lite… vet inte vad! Jobbigt? Definitivt för tidigt! Men kanske ändå dags tända några värmeljus? Behöver inte ha något med jul att göra. Mörkret faller allt tidigare över oss på eftermiddagarna. Och stannar alltför länge på morgnarna. Att tända ett ljus för att skingra mörkret, är aldrig fel.