Önskar vilt att den här rackans förkylningen äntligen ska ge med sig. Har hållit på i snart två veckor. Inte den värsta tänkbara, och den kommer liksom till och från. De första dagarna var förstås värst, med halsont och typisk förkylningskänsla. Som det brukar. SÅ kändes det bra i två dar, sen kom snuvan och tröttheten tillbaka. Sen vart jag pigg nån dag, och så kom det tillbaka. Och nu de senaste dagarna har det skiftat till och från flera gånger under samma dag.

Nå! Ska den gå eller stanna? Stanna eller gå?

Jaja. För eller senare försvinner den förstås, men det börjar kännas drygt nu. Den tar av orken!

Sen är det vädret förstås. Inte blir man direkt piggare av det där grå-grå, och den råkalla snålblåsten som viner runt knutarna och får den lilla öppna springan på balkongdörren att rassla och knirra. För det är varmt inomhus. Eller också är det jag som är varm.

Det är nog mest det senare… Svettas kanske ut förkylningen trots allt gnäll från mig…

Så inte sjutton händer det nåt här inte. Förutom Netflix och lite stilla stickande på ett par raggsockar till. Det första paret fick dottern på Österlen. Sen tyckte jag att jag hörde nåt om att den andra dottern också ville ha. Det blev till att börja på ytterligare ett par. Så lite nytta har jag väl ändå gjort.

Okay! Styrelse- och medlemsmöte på Odlarföreningen i går kväll. Det var kul. Då var jag pigg. Eftermiddag och kväll i dag har jag varit o-pigg. Men i morgon förmiddag ska jag till kiropraktorn, då blir jag pigg på riktigt, om jag inte är det redan innan.

Jösses, så intressant man är då!!! Tio procent hade kunnat vara mer än nog.