Så sitter man här då, utslagen i soffan som en överblommad tulpan. … Nä! Det där lät då för hemskt. Som om jag varit dödsjuk eller nåt. Eller totalt slutkörd av nån annan anledning. Men så är icke fallet!!!
Men nog är det skönt att totalt slappna av efter en tid med… mer än vanligt att göra… Det är därför man inte visat sin vackra nuna på bloggen heller, på ett tag. (Som om jag nånsin visar den, egentligen.)

Det är ju snart jul, kom man på i sin stillsamma tillvaro, och det vore ju rätt lämpligt att få klart den där årsredovisningen till kommunen för de där pengarna vi fick till föreningen.

Så det blev till att plocka ihop det man redan gjort av den uppgiften och sedan sätta fart med att få till det där.. kravet på inlämning… ordföranden och jag. Kanske mest jag… njae…

Vi blev faktiskt påminda om att det skulle in. Men att det skulle varit inne senast den siste oktober tyckte vi var horribelt! Det är ju två månader kvar av året då! Så dom fick så vackert vänta.

Men nu såg vi ju att det var lika bra få det gjort innan helgdagarna skulle överfalla oss, och kanske göra det hela omöjligt att göra… hmm …

Jag är alltså kassör i denna sagda förening och då förstås ansvarat för bokföringen bland annat. Dessutom webmaster, fotograf, redaktör och har tillsammans med ordföranden lagt ner en massa själsdödande hopplös tid på marknadsföring. (Bästa marknadsföringen har nog varit Instagram, faktiskt.) Och nu skulle det alltså redovisas vad som gjorts under året för de här pengarna.

Köpt plantor förstås! Buskar, fröer, blommor – name it! Men också jord, den ena säcken efter den andra, och en del verktyg och redskap. Därtill en del arrangemang, planteringsdagar, grillträffar, Skördefest! Med inhyrd musik och allting. Och så alla de där medlemsmötena och styrelsemötena och arbetsmötena ute på odlingarna – vi har två stycken. Och lite till.

Mycket till…

Till saken hör alltså: Principen är att de pengar som inte använts, ska återbetalas till kommunen! Klart jag pep in i går sen eftermiddag till CityGross och köpte på oss en del sånt där som kaffe, socker, pulvergrädde och så vidare. Stapelvaror. Inte alltför mycket. Bara så vi har det viktigaste hemma. Vi måste ju ha nåt till årsmötet i januari…
Har nu 411 kronor och några ören kvar att redovisa. HA!

I vart fall har jag alltså nu under en tid skrivit sammanställningar och samlat ihop bilder och blogginlägg och information om vad vi har gjort under året. Alla de där arrangemangen och mötena och det andra. Planteringsdagarna, grillträffarna, FN-dagen till och med! Och nu i eftermiddag satt alltså Ordföranden och jag för att skriva ut det här och sortera kronologiskt.

Jodå! Vi fick till det, och det på bara två timmar. Tack vare bra förarbete! Mest jag, kanske, när det gäller det rent praktiska datorarbetet, men ordföranden är suverän på såväl support som att göra det han har att göra i sammanhanget. Vi bollar hela tiden information mellan oss. Han kollar det jag gör och kommer med synpunkter och förslag på eventuella förbättringar. Har jag glömt något, så kommer han ihåg det. Och vice versa.

Ordföranden är nån sorts kommunsamordnare som jobbar mycket med integration, och är helduktig på allt som har med föreningsarbete att göra. Och gu vet vad han mer sysslar med! Jag vet i alla fall inte, bara att han tycks jobba mer eller mindre dygnet om. Han tycks känna alla och alla tycks känna honom. Däremot säger han själv att han aldrig hade klarat av att vara kassör, och han är inte särkilt händig när det gäller datorarbete. Jag å andra sidan hade aldrig klarat att göra det han gör, vilket innebär att vi kompletterar varandra väldigt bra i det här förenade föreningsarbetet.

Sen är jag ju fena på att organisera och sortera (dock inte att städa hemma) så när han väl hade skrivit ut allt material, var det inte alltför besvärligt att sortera det kronologiskt. Med bilder och allt.

Ja, mest bilder egentligen, för det vet ni väl – att en bild kan säga mer än tusen ord.

Avsiktligt såg vi till att det blev en ganska så rejäl hög med papper som åkte med internposten till kommunens kontakt. Jag gnuggade händerna av förtjusning när jag såg högen i verkligheten som jag innan hade tänkt mig i fantasin – dom där inne på Stadsbyggnad skulle minsann få en ordentlig trave som visade på att vi har jobbat på ordentligt. Och då inte bara med själva redovisningen.

Vi räknar dessutom med att kunna använda det här till verksamhetsberättelsen också. Inte illa va’?

Föreningen förresten? Jo, vi är en fortsättning på Plantering utan gränser, här i Nordöstra delen av staden. Inte illa det heller. Inte minst med tanke på att det här området växer enormt nu. Med renoveringar och nybygge av bostadsområdena samt nyetablering av företag. Det är faktiskt kul, det där!

Och nu är det jätteskönt att sitta här i soffan och slappna av, som en något bedagad pion och ha stilla julmusik från Youtube i bakgrunden.