Och veckorna fylls med sånt där som man behöver skriva in i almanackan för att komma ihåg. Julhelgerna är över, förkylningen är över, allt är över – höll jag på att säga. och skrev. Men det där sista stämmer förstås inte. Det är snarare nu som det mesta börjar.

Det är forfarande kallt, om än lite ljusare för var dag och kylan kommer att försvinna. Konvalescensen kvarstår däremot. Till vidare. Men det sägs ju att ork och styrka kommer tillbaka. Efter… vad det nu är man varit med om. (Ischias och förkylning. Ja. jag vet att jag sagt det innan) Bara man inte får hybris och ger sig på för mycket träning/motion för tidigt. Vilket jag gjorde. Förstås. Vill så mycket! Ska jag nånsin lära mig – lagom?

Vad är lagom, förresten?

Men i morgon är det dags för kiropraktorn igen och jag längtar dit, för jag mår så bra av behandlingarna. Både akupunkturnålarna och värmen och allt det andra. Plus sen det jag försöker göra här hemma. Det är också av värde.

Eftersom roten till det onda tycks sitta framför allt i ländryggen och bäckenet, gäller det att hitta tekniker för att behandla och stärka det här områdena. För dagar när jag mår bra, är det lätt att sträcka på ryggen, stå med rak hållning, promenera och cykla, diska och dammsuga. Och det är ju så man vill ha det.

För att komma dithän är det faktiskt motion och träning som krävs. Förutom lite hjälp från en bra kiropraktor… Envisas man med att sitta på arslet för att man har ont, äta värktabletter av olika slag och – framför allt och i värsta fall – tycka synd om sig, göra sig till offer, ja då är man illa ute.

Visst! Man kan behöva det också. Umgås i soffan med en värmedyna och knapra Panodil eller dricka Bamyl brus. Se film och läsa böcker. Men man får inte hamna där permanent, får då är det inte bara en risk utan ett odiskutabelt faktum, att man till slut inte kan göra nåt annat. Musklerna förtvinar. Bland annat.

Så även om det gör ont, är stelt, vingligt och obehagligt – så måste man röra på sig. Man ska bara anpassa det till så lagom som möjligt! Varken parkera sig i soffan i timmar i sträck eller anstränga sig för mycket. Det kanske räcker att gå runt kvarteret till en början. Göra lite yogarörelser, stretcha lite, dansa ett par minuter i stöten.

Musik gör underverk!

Jag har ställt in min mobil på att ge ljud ifrån sig ungefär varannan timme. t är 6 gånger under dagens lopp. Då ska jag – oavsett vad jag gör i övrigt – se till att röra på mig på eller annat sätt. Och särskilt viktigt, givetvis, om jag har suttit länge vid datorn och jobbat.

Det kan även vara bra att byta sittplats emellanåt. Nu har jag inte så många sittplatser här hemma i och för sig. I princip är det soffan eller arbetsstolen. Sängkanten sitter man liksom inte på. För man kan faktiskt alternera var man sitter! Och sen sätter man på lite häftig musik mellan varven och dansar lite go-go.

Man blir gladare då, också…

I like to move it, move it… (yes I do)