Alla inlägg av N i n a

Nu har jag väl ändå varit duktig?

För att börja nånstans, läste jag tidigare i kväll igenom första kapitlet av min story, för att liksom förbereda mig på att fortsätta skrivandet på den nu under CampNaNoWriMo i juli. Insåg att jag hade ytterligare cirka 20 000 ord att läsa innan dess, förutom de anteckningar jag också har. Ytterligare cirka 4 000 ord. Ja nedrans i min lilla låda! Så mycket det hade hunnit bli! Men jag minns inte mycket av det jag skrivit! Jag fullkomligen kräkte ur mig berättelsen i en superflow då i november, och som en följd av det fastnade det inte särskilt mycket av den i hjärnvindlingarna.

Tidigare har jag aldrig skrivit så fort, utan läst igenom det jag skrev ena dagen innan jag fortsatte skrivande nästa dag och även då bearbetat texten lite. På så vis lärt känna storyn på ett helt annat plan. Nu, i det här fallet, är det mer som om såväl karaktärerna som även själva berättelsen lever sitt eget liv, och jag vet ingenting. Det gäller mest för mig att släppa igenom den från var den nu kommer ifrån, via min hjärna och mina händer, ner till Scrivener  på datorn.

När jag senare läste delar av den, fick det mig att inse att både storyn och hur den var skriven var mycket bra, men jag minns inte nu vad det handlar om annat än i stora drag. Men så blir det ju, när man låter inspirationen flöda och alla hjälpande musor får sköta om det hela. Kreativitetens stora skapande ande, skulle man kunna säga, och jag ger all credit till den.

Inte skrev jag ner allt i ett sträck, inte! Förstås. Jag skrev det här under november månad förra året till NaNoWriMo. Jag skrev mer än så då, eftersom jag nådde upp till mina 50 000 ord och alltså blev vinnare. Men sen dess har jag rensat bort ”skräpet” och ”det andra” som kom med på köpet, och har kvar själva berättelsen plus nån sorts synopsis och en del anteckningar och idéer. Ja, för vissa dagar var bara hopplösa! Att jag alls fick skrivet nåt då var egentligen ganska märkvärdigt.

Nu ska det bli spännande läsa det hela igen lite mer ordentligt, kanske göra en och annan lättare justering språkligt sett, men framför allt se till att gripa tag i berättelsen igen och förhoppningsvis också få inspiration till fortsättningen. To be and to remain in spirit!!!

Jag har längtat så länge nu, känns det som, till att ha tid och möjlighet kunna ta tag i skrivandet igen. Så nu har jag sagt ifrån lite här och där och framför allt till mig själv, att om lite drygt två veckor kommer jag att ägna varje dag åt skrivande. Åt den här berättelsen jag har växande inom mig.

Jag ser verkligen fram emot det. Mot juli 2020. Och fram till dess ska jag försöka göra vad jag kan – när det gäller skrivande vad som helst. För att åtminstone BÖRJA!

Men jag har ännu inte bestämt mig för hur många ord jag ska sätta upp som mål denna gång. 50000 är väldigt kämpigt, så det ska jag inte välja. Valde 30000 då i april, men det gick inte så bra. Inte då. Kanske till stor del eftersom det jag hade föresatt mig att skriva helt enkelt tog slut! Det räckte ungefär halva månaden, sen fanns det inte mer att skriva om det ämnet. Och det blev dessutom så dåligt att jag slängde alltihop. Men eftersom jag hade ”skrivit av mig”,  var jag väl helt enkelt färdig med hela den historien. Och minnena.

Så det gjorde ju nån nytta, trots allt.

Kanske ska nöja mig med målet 24000? Det motsvarar ett snitt på 800 ord per dag. Hellre då att jag skriver mer, men slipper kvävas av stress. För så har det varit varje gång.

Och det jag nu ska ta tag i igen, är mycket roligare att skriva… pure fantasy! Om Mz Eliza…. jojo!
Och jo… jag skriver på engelska… hur i hela friden jag nu kom på den idéen.

Plågsamt lite skrivande

Dessutom börjar vi så sakta – eller fort – närma oss juli månad. Då är det dags för CampNaNoWriMo igen, vilket jag hade tänkt engagera mig i. Men känner nästan lite smått panik nu när den ena dagen efter den andra rullar förbi mig, utan att jag ens gör ett försök till lite mer ordentligt skrivande.

Jag borde åtminstone läsa igenom det jag har skrivit hittills så jag får ett grepp om var jag är i berättelsen och även – förhoppningsvis – få en glimt av vad ”som händer sedan”! Tänk! Jag var ”Vinnare” tre gånger under 2019. Camp i april och i juli, och vanlig NaNo i november. Och nu i april blev det bara en stor flopp.

Visst! jag kan ju skylla på både det ena och det andra! Arbetet i föreningen, dotterns flytt, jodå! Kan nog hitta ännu mer att skylla på. Men det vore inte helt rättvist. Det finns också åtskilliga timmar under de senaste månaderna som jag mer eller mindre har ”slösat” bort. Om nu ”slösa” är rätt ord.

Att läsa böcker. Att umgås med vänner. Umgås med familjen. Skratta med dom. Se en och annan film! Cykla ute i vårvädret! Absolut inte fråga om slöseri med tid, utan snarare nödvändigheter i vardagen.

Slöseri, möjligen, ett spel jag har på iPaden – men å andra sidan finns det ju en viloaspekt i sådant. Och just det här spelet kräver an hel del logik, och jag tränar mig i att inte gå för fort fram utan tänka efter före varje ”drag”. Eller vad man nu ska kalla det. men har kanske blivit lite väl många timmar på det, trots allt.

Å andra sidan har jag bara 4 böcker kvar nu i serien om Isfolket. Min mamma hade tyckt det var slöseri att läsa böcker. Men hon är ändå inte här nu, och hade nog ändå förstått om hon ser mig nu, att läsa inte alls är nåt slöseri.

Men vad jag behöver göra nu, är att grabba tag i lite rutiner. Lite schemaläggning kanske. Lite ”måste”! Att bara vilja göra nånting, får ingenting gjort. Typ få röran ur huvudet och sätta den på pränt istället.

 

Magiskt och nästan ofattbart

Tänk! Det har varit sommar idag! Visst har det varit soligt och ganska varmt i ett par dagar nu, men som cyklist har jag ändå känt att vinden varit ganska kall. Tills idag. Då jag till och med invigde parasollet på balkongen, och långshorts istället för jeans på cykelturen till Ikea i eftermiddags. Man kunde dessutom sitta ute länge på kvällen, och bara uppleva det hela som skönt. Även om den tunna täckjackan var skön att ta på när det var dags att cykla hem sem. Ja, inte från Ikea alltså, det var tidigare.

Men att komma hem när klockan är nästan halv tio på kvällen, att det då fortfarande är ganska ljust och att luften är ljum nog för att man ska kunna sitta kvar ute – på balkongen nu – det är magiskt och nästan, nästan ofattbart. Det blev sommar till slut i år också. Minsann.

Vad var det då som hände?

Måste, och vill, komma tillbaka till bloggandet igen. Och minst lika mycket, nej mer, komma tillbaka till skrivandet igen också. Romanen ligger där och väntar, och dagarna går.

CampNaNoWriMo i år, i april, blev en flopp. Hade en idé, och skrev duktigt på de första 10-12 dagarna. Sen tog det slut. Alltså, det var inte bara idén som tog slut, det var ämnet som sådant. Det fanns inget mer att skriva om! Det blev inget utkast till en roman, som en del av min ”riktiga” roman. Det var bara nån sorts novell, längdmässigt sett, men i praktiken inte nåt att spara på över huvud taget. Men jag fick väl ur mig nånting som var tvunget lämna mig.

Antar jag. Och det blev inte mycket mer skrivet den Camp-månaden. April. Vet inte ens nu hur mycket jag skrev i antal ord räknat. 10 000? Men det är snart juli, och då är det CampWriMo igen. Det ser jag fram emot, men ska inte satsa lika stort. Inte förvänta mig att skriva 50 000 ord, eller ens 30 000. Bättre i så fall att ligga lite lågt och överskrida mina egna förväntningar.

Vad var det då som hände? Ska väl inte skylla ifrån mig, men det var mycket och har varit mycket ända tills helt nyligen. Skapa hemsida, Facebook, Instagram och blogg till föreningen. Plus kassörsuppgifterna där. För med nystartad ideell förening är det mycket som ska göras. Marknadsföring, bankärenden, fixande hit och fixande dit. Och allt tar förvånansvärt lång tid. Blir frustrerad bara jag tänker på allt som hände – nej INTE hände som det borde ha gjort i samband med att skaffa ett konto på banken som fungerar fullt ut. Nej, orkar inte berätta om det nu. Om någonsin.

Nåja, nu är de omständigheterna på plats. Inte bara bankstrapatserna utan det mesta andra som har med föreningen att göra. ”Bara” fortsatt marknadsföring. Och bildligen slickar jag mina bildliga sår…

Till detta har jag under ett flertal veckor hjälpt DotterM med hennes försäljning och flytt från hus. Från styling inför fotograferingen, via röj och släng och bära hit och dit, till själva flytten. Trädgårdsarbetet ska vi bara inte prata om. Trots att jag i alla fallen, INTE gjorde något av det tyngsta, värsta, blev jag helt slut. Denna veckan, som nu är till ända, rasade jag ihop totalt med supertrötta, värkande, vibrerande muskler. Onsdag och torsdag var totala soffdagar. med värmedyna och allt. Fredag lördag har jag givit mig ut på cykeln, kändes jätteskönt, men idag inser jag att jag inte hade vilat färdigt. För det är väl inget annat konstigt fel på mig? Njääeee… inte heller…

Ska inte säga annat än att det känns bra allt jag har gjort. Framför allt att jag trots allt kunnat hjälpa dottern, även om jag inte kunnat, klarat eller orkat göra allt jag hade önskat. Och när det gäller föreningsjobbet, hemsida och allt annat där, har det varit roligt göra, och jag har fått mycket beröm för det. Besök gärna hemsidan! odlarforeningen.se Jag har gjort allt där. Inklusive loggan. Dock inte tagit all bilder där, även om det är målet… Fast ordföranden har hela tiden stått bakom mig (inte bokstavligen), hejat på och kommit med synpunkter – och gett mig massor med pep och beröm!

Så inget ont som inte har nåt gott med sig, skulle man kunna säga med ett galghumoristiskt fniss, och samtidigt försöka glömma det där om att driva Fejan, Insta, bloggen också. Delegera! tänker jag. Delegera! Men var finns den som vill? Har en till som lägger in på Fejan ibland…

Hade inte tänkt det där skulle bli ett heltidsjobb, när ska jag då skriva vidare på min roman? För den har börjat kalla på mig! Men det är som om jag har fått nån sorts overksamhetsmantel över mig. Skrivandet kommer inte längre än till en vag tanke, sen tar jag en bok och läser istället… eller lägger pussel… jag är sååå trött!

Antar jag behöver mer vila innan jag är jag igen, och förhoppningsvis är det här blogginlägget en början till mer skrivande. Och förhoppningsvis både roligare och intressantare än det här nyss skrivna. Men det var väl tvunget att dra ur proppen. Och jag har i vart fall skrivit nånting, även om det mests känns som bla bla bla.

Stå ut med mig! Jag kommer igen! Och nu ska jag äta frukost. Sen gå till kyrkan, har bara 500 meter dit så det ska jag nog klara.

 

Torsdag

Det är kväller nu!
Och det blåser ute så det tjuter runt knutarna.
I detta nästan nybyggda, välisolerade hus med treglasfönster och inga inglasade balkonger

Undertecknad har skapat en logga, det vill säga, jobbat vidare på en jag började på för ett tag sen. I går gjorde jag en affisch, och idag pratade jag med en tjej på Loopia. Suverän support.

För den som inte vet, är Loopia ett webhotell. Föreningen ska ha domän med hemsida, och det ska jag fixa. Inget jag inte gjort förr. Och samtalet med Loopiasupporten gav mycket bra vibbar. Jag har lärt mig gå på positiva vibbar, och det kände jag nu.  One. com har jag spanat in tidigare. Jag har en domän där, där jag har mejladresser jag vill skydda lite extra. Vet inte om jag kommer att göra just en hemsida själv nån mer gång. Bloggarna räcker bra till. One är också bra. Kändes bara som att Loopia är bättre. Bland annat kan vi få precis det namnet på webadressen som vi vill ha.

Jaså! Skulle det bli tekniskt spånande här idag? Det visste jag inte när jag började. Med tjutande vind och allt.

Hur som så sitter jag här en smula oföretagsam nu. Väl dags för lite te. Och ett äpple. Nån morot kanske.

Stormbyar ute.
Ja. Regn också.

Det blir nog bra så.

Ännu en dag

Och det är inte utan att jag undrar vart den har tagit vägen. Denna dagen, alltså. Större delen av eftermiddagen och kvällen har jag i alla fall snurrat runt på Ikea, hemsidan alltså, inte varuhuset, och kollat in sängar.

Har bestämt mig. Nu ska det ske! Nu ska jag ha en ny säng!

Inte för att det är nåt större fel på den egentligen. Men jag vill ha en bredare! Den här är bara 90 cm, och dessutom tycker jag den är lite för hård att ligga på. Tung som bara den, är den, och det gör sitt till att den är svår att städa under.

Hade tankarna på att skaffa en Malm. 120 eller 140 cm? Men det var ingen större prisskillnad mellan de storlekarna så jag tänkte, Äh! Nu vräker jag till! Med en 140.

Men så kunde jag inte få till det med ribbottnen… håller såna där tunna träslanor verkligen? – och kändes jobbigt med madrasserna… resår… skumplast… vilken sort… kunde bli dyrare än sängen själv… och hur HÖG skulle sängen då bli! Bli tvungen använda stege för att komma upp i den?

Sen efter långt om länge ramlade bilden av en säng vid namn ”Stavanger” in i mitt synfält. Resårbotten och huvudgavel som man SÄTTER FAST I SJÄLVA SÄNGEN!

Där Mio! Släng er i väggen i sovrummet! Sängen jag köpte hos er hade huvudgavel, men den gick ju inte att skruva fast i sängen! Skulle stå löst bakom!!! Kunde ni inte ha sagt det klart och tydligt!!! INNAN JAG KÖPTE DEN!

Men jag har stått ut med den där klumpedunsen i ett par år nu. 2,5 närmare bestämt. Så nu ska den ut på Blocket och finna lyckan. Till mitt bankkonto alltså. För att komplettera skatteåterbäringen…

Och det ska även mitt skrivbord, mitt gaming-skrivbord som passade så fint i min förra lägenhet! Men här är det mer fönster än hela väggar så jag vet inte var jag ska ha det. Just nu står det och klumpar till sig där jag hellre vill ha ett vanligt köksbord. Så det ska också ut på Blocket och göra min bankkonto en smula gladare.

Och så blir det Ikea, som ska få äran att leverera sängen Stavanger till mig, tillsammans med gaveln Buröy.

Men bäddmadrassen väntar jag lite med. Så mycket fick jag inte tillbaka på skatten! Kan ha min lilla tunna så länge. Och ben har jag redan som passar. (Förutom mina egna) Och därför blir det hela lite billigare än om jag skulle köpa hela kitet nytt!

Så i morgon fm cyklar jag till Ikea och kollar in sängen ifråga, samt beställer den. Och så ska jag lägga in annonserna på Blocket. För det får bli en till varje.

Så det har gått hett till här hemma idag, mellan mig och datorn. Men ute var det svinkallt och blåsigt som bara den. Det kände jag när jag gick till och från kyrkan i förmiddags. Man måste ju träffa lite folk då och då, annars förtvinar man alldeles. Även om man måste hålla lite avstånd.

Och minsann! Till råga på allt möter jag en gammal bekant och f.d. kollega där! L.A. som var vaktmästare när jag arbetade som församlingsvärdinna i en av de andra kyrkorna här i stan. Att han även var musiker, det visste jag, men jag visste inte att han också numera ibland agerar som organist vid gudstjänster och liknande. En sån där ”free-lansare”! 😀

Jag var gift på den tiden. Och jo, han och jag hade faktiskt mötts i en kör 1999 i den kyrkan, och gifte oss så småningom. Och de båda, L.A. och min dåvarande, hade tillsammans med några andra en liten blåsorkester. Jag vill minnas att de var en 5 – 6 stycken som spelade tillsammans under ett antal år i början av 2000-talet. Så det måste ha gått ca 15 år sedan som L.A och jag sågs senast. Det var jättekul att råka på varandra så där oförhappandes. För han var ju en i gänget, så att säga. En av vännerna!

Tänk vad mitt liv började bli bra när jag kom hem till Helsingborg igen! Och det blir bara bättre och bättre! 😀

Skärpning!

Man får väl ta och skärpa till sig lite. Med skrivandet och bloggandet alltså. Fast å andra sidan – jag har ju varit upptagen med lite annat. Och jag menar inte bara ren lathet och soffläge.

Det som särskilt tagit tid och energi, är väl den här odlarföreningen som vi håller på att komma igång med. Mycket för mig att sätta mig in i, och som både kassör och webmaster är det extra mycket. Hemsida ska skapas. Har ett utkast på gång på min egen domän, så jag förhoppningsvis gör alla misstag INNAN det är dags ta tag i den verkliga varianten.

Och det är bra! Ordföranden och jag, har redan kommit underfund med en del andra kriterier vi måste tänka på i det sammanhanget.

För övrigt är det inte allt man kan göra innan alla myndigheter fått sitt. Även en ideell förening lyder under lagar. Först i går fick vi reda på organisationsnumret. Muntligt. När ordföranden ringde och frågade. Skriftligt är det tänkt det ska komma, men förseningen skylldes – förstås – på viruset.

Och innan vi fått det skriftliga beskedet, kan vi inte gå till banken för att få konto, kort och så vidare. Sen ska det väl bara vara att tuta och köra.

Hur som, så är väl det här en orsak till att annat har fått vila. Jag fått vila. Har nån förkylning i kroppen, även om det verkar som att det inte är mer än så. Förhoppningsvis inte heller blir mer än så. Och sitta och läsa kan man ju göra oavsett. Har minsann en trave här från biblioteket.

Det mesta verkar vara inställt nu. Mina torsdagseftermiddagar på StOlof. Gympan på fredagsförmiddagar. Alla föreläsningar på vår bibbla på onsdagskvällarna. I går ställde vi in drömcirkeln, och jag vet inte hur det är med stickgruppen på tisdagseftermiddagarna. Har inte varit där på tre gånger nu. Men den är helt öppen och frivillig och har ingen speciell ledare, även om en av bibliotekarierna brukar sitta med oss. Med andra ord – vi kommer om vi vill eller kan, annars inte.

Läser era bloggar gör jag i alla fall. Får väl försöka ägna mig lite mer åt min också. Det finns det jag skulle behöva ventilera. Åtminstone för mig själv. Ibland dyker vissa saker bara upp, så man får sig en tankeställare.

Lev så väl ni kan! Njut av solen, som faktiskt skiner här idag också. Även om vinden är kall och temperaturen inte särskilt mycket att hurra för. Men det blir bättre! Med allting! Tids nog.

Aprilväder i mars

Är det så det ska vara? Nej, aprilväder ska vara i april. Men är det så? Nehe. Har det väl inte varit på flera år egentligen. Åtminstone inte på den här breddgraden. Skånegraden.

Idag stormar det rejält. Var ändå tvungen sticka över till Maxi på förmiddagen och komplettera. Plus det fanns några Stammis-erbjudanden som jag tänkte ta en närmre till på. Köpte två påsar valnötter till bra pris, och 3 st 200-grams nystan garn, men struntade i kycklingfiléerna och fisken. Så där ser ni vad jag prioriterar.

För övrigt var det total anstormning till stället. Shoppa shoppa!!! Köp billig kyckling så hänger det med en hel del annat också i kundvagnen som ni egentligen varken behöver eller tänkt köpa.

På väg hem var jag glad över att jag är ganska stark. Vindbyarna tog tag i både mig och cykeln och försökte knuffa ut oss på gatan. Tji fick den där! Och märk väl att jag inte cyklade, den var bara min laståsna för varorna. För inte nöjde jag mig med valnötter och garn! Huvudmålet för min shoppingrunda var framför allt bananer och äpplen. Och bovetemjöl… och havregryn… och lite till…

Dom hade billiga bananer idag. Ekologiska. Till 10 kronor kilot. Jag tog 2 klasar gröna och la dem sedan längst ner i kylskåpet när jag kom hem. Har inte så lyxigt att det finns ett stort kyl/sval här.

Stoppade en stund senare i mig 2 kokta ägg och en grön banan som lunch. Hade inte hunnit bli hungrig egentligen, men ville skynda mig ner till stan och min läkarstation. Distriktssköterskemottagningen öppnar klockan ett, och jag ville nån skulle se på min pektå (fniss), som jag hade drämt i nånstans för några dagar sedan. Nu var den röd och svullen längst ut och gjorde mer ont än tidigare. Det var ingen fara dock, inget sår eller så, och snabbsänkan visade inte på nån infektion. Så allt är bra. Jag fick en fylld och i alsol indränkt kompress runt tån, så både den och strumpan var fortfarande våt när jag flera timmar senare fick av mig kängorna.

(Tänkte jag skulle ta ett foto på eländet, men tänkte sen att nä, så roligt ska ni inte få det. )

Nå! Vidare i texten! Som jag inte visste hur lång tid detta skulle ta, hade jag stoppat ner lite förning i ryggsäcken. Fröbröd som jag hade bakat i går. Vilket visade sig vara en ganska bra idé.

Hör och häpna! Jag som alltid cyklar tog bussen in till stan! Helt fantastiskt! Men vad gör man när det blåser 33 sekundmeter? Nu tog det inte så lång tid hos sköterskan, kom väl tidigt i kön, så när jag tog bussen hem igen… Jaa, kan man tänka sig! Jag promenerade inte! Vilket nog var tur för tån det…

Nånstans här emellan kom det ett sms om att en av böckerna jag beställde i går fanns att hämta på biblan nu. Inte nån om Isfolket, tyvärr, men jag hoppas verkligen de kommer i morgon. Skulle jag vänta tills i morgon att hämta den här? 

Så när jag tog bussen hemåt igen tänkte jag att nu hinner jag inom Basaren, kyrkans Second Hand, före dom stänger! Åkte därför förbi ”min” hållplats och klev av vid nästa, vid Centrat. Råkade vara rakt över från biblioteket räknat. Så visst gick jag dit! Det skulle jag väl hinna med innan jag gick vidare till Basaren? Jodå!

Hann knappt in förrän S hojtade på mig. Han och två av de andra som jobbar där satt i soffhörnan i ett möte. (Möte? Verkligen? Eller fikapaus?)
”Heeeejj! Jag hade tänkt ringa dig sen”, sa han och viftade med båda armarna. ”Det är en sak jag behöver prata med dig om.”

Nu är det så att jag dels är stammis på det där biblioteket, känner alla, pratar med alla, men även med i samma förening om denne S. Områdets odlarförening! Han är ordförande och jag är kassör. Och web-master får man väl tillägga. Jag håller nu på skapa grunden till föreningens hemsida, samt ska även skapa såväl Instagram- som FaceBook konton. Därtill göra vad som ska göras med övrig marknadsföring. Skapa affischer och informationsblad till exempel. Har jobbar med sånt innan.

Så att han hojtar på mig och har nåt att säga, är inget konstigt alls. Så istället för att går vidare till Basaren efter att ha lånat den där boken, slog jag mig ner vid ett bord och tog fram iPaden. Sån tur att jag hade tagit med den då! Så öppnade jag upp del 2 av mitt manus och började läsa. Och bröt av en bit av mitt bröd därtill. Maten för dagen tycks mest bestå av mellanmål. Men det är väl ok!

Men oj vad de kunde prata! Inte för att jag kunde höra precis vad de sa, men det var ändå spridda ord som nådde mig. Corona (förstås). Stormen (så klart). Men man kan just undra vad det mötet egentligen handlade om. ( 😀 ) I vart fall hade jag efter att S hojtat på mig, berättat för dom att jag hade funnit den där gamla boken om vår stadsdel. Och ledtråden fanns i den bok S hade lånat mig nån dag tidigare. Där var den boken nämnd, och alltså även namnet på författaren. Bingo!!! Fanns dessutom på vår bibbla… (fattas bara annat)

Jag menar, ska man lägga upp en hemsida om odlingarna i det område där man bor, krävs det ju också lite fakta om detta område. Och om odlingarna också förstås. Historik!

Så jag blev sittande där ett tag, hann läsa ett par kapitel, och när de tycktes vara klara med sitt möte frågade en av de andra båda, även han ett S, om jag ville ha en kopp te, han kunde hämta åt mig. Ja tack, sa jag. Det hade blivit en smula torrt med enbart fröbröd. Och där kom han efter en stund med hett vatten i en mugg, en påse svart te med vanilj och en servett.  Så snällt av honom! Han är väldigt snäll den mannen, leder bland annat målarkurser och lär ungdomarna spela schack. Massor med ungar spelar schack på det där stället!

Men det blev inget besök på Basaren idag. Det hann ju stänga medan jag satt kvar på biblan. På väg hem lite senare, kom förstås en regnskur. Mitt i pinande blåsten vräker det plötsligt ner både regndroppar och små hagelkorn. Tur man bara har 600 meter hem, för paraply eller regnkläder hade jag inte i dag.

Och nu skiner solen rakt in i mitt vardagsrum

 

Vårdrömmar

Helst hade jag just nu velat sätta mig ute på balkongen och njuta. Solen skiner, det är tämligen molnfritt och termometern visar + 8,3 grader.

Men det blåser! Så mycket att vinden först har puffat ena solstolen tvärsöver balkongen – på längden – sedan tryckt den mot söderväggen – om man nu kan kalla räcket för vägg, det är ju trots allt helt av nån sorts glas med nedre delen så där mjölkig – och sedan pressat på stolen tills den vek ihop sig och la sig ner. Den andra står tätt intill norra ”väggen”, så den står ju i lä. Liksom. Kanske man kan sätta sig där? En liiiiiten stund?

Att gå ut är väl nåt jag borde göra mera idag. Cyklade till sjukgymnasten i förmiddags, och tog mig en omväg hem. Men det var lite kusligt här och där när vinden tog tag i både mig och cykeln. Men jag bad en hastig bön till skyddsänglarna och tog dessutom ett extra stadigt tag i styret. Jag menar, man måste ju själv se till att göra det man kan göra, sen får de ta tag i det där extra. Det där jag inte kan eller vet hur jag ska göra. Och jag kom hem, safe and sound!

Biblioteket då? Vore inte det nånting? Det var ju faktiskt ett tag sen nu som jag satt där med mitt manus. Men!!! Då ser jag ju inte ljuset och solen lika mycket som här hemma… Och det är ofta en massa skolungar där på eftermiddagarna… och… hmm… ärligt talat. Jag har inte lust att gå dit. Inte idag. Ryggen värker och bråkar med mig, och jag behöver nog kombinationen värme, vila, sjukgymnast-rörelserna och … lite dans till nåt på youtube framåt kvällen. 😀

Dessutom har jag annat jag både vill och behöver göra. Förutom manuset. Och lite måste-läsande. Och mysläsandet. Slukar ju fortfarande Sagan om Isfolket. Håller nu på med del 23, Våroffer. Det är så spännnande så jag kan gå åt. Vågar därför inte fortsätta läsa den förrän efter att jag gjort några fler ”måsten” här hemma. För i så fall kommer jag omedelbart after att ha läst färdigt, att försöka ladda ner bok 24 från biblan.

Fast, när jag tänker efter, blir jag nog tvungen vänta några dagar innan det går. Man får bara låna 2 e-böcker per vecka. Har fått reda på varför…

AH! Jag kan ju beställa fysiska böcker nu när det ändå tar flera dagar innan jag kan få läsa nästa! Fyra dagar närmare bestämt. Och har jag tur, och beställer nu, med en gång, har jag dem kanske på fredag.

Vänta lite!….. Ta en snabb kopp kaffe så länge! 😀

Sådärja! Nu har jag reserverat de kommande sex titlarna som fysiska böcker. Och man kan ju behålla dem i fyra veckor. Som om de skulle ta så lång tid att läsa! HA HA HA !!!

Hoppas alla kommer på en gång.
Hoppas de kommer i morgon redan.
För idag är det nog kört.

Dessutom blåser det för mycket för att ge sig ut en gång till idag. Det blev faktiskt en mil sammanlagt. Då innan…