Att läsa eller lyssna

Nästan som en drog är det, att ha Storytel, och jag mer eller mindre slukar den ena boken efter den andra.

Jag har bland annat lyssnat på de tre första Harry Potter-böckerna med Stephen Fry som uppläsare, men när jag försökte lyssna på bok fyra – The goblet of fire – kunde jag inte koncentrera mig. Kände att jag ville ha nåt som lästes på svenska OCH som är spännande.

Efter en kortare stunds sökande bland tipsen dök Dan Browns namn upp, och jag tänkte att det var så länge sedan jag läste någon av hans böcker att det kunde vara intressant att testa vad jag tycker nu om dem. Frågan var bara – skulle jag ge mig på nån av de nyare som jag inte läst tidigare, eller skulle jag börja om från början? Även om Robert Langdon tycks vara med i flera (alla?) så har jag inget minne av att man är tvungen läsa dem i nån speciell ordning. Men för att vara en smula konsekvent – börja med Da Vinci koden!  Har läst den tidigare åtminstone en gång, samt sett filmen två gånger, men skulle nu alltså lyssna på den.

Egentligen borde jag inte börjat med DaVinci koden, inte om jag verkligen hade velat ”börja om från början”.  Men just då i valögonblicket hade jag inte koll på vilken av romanerna som kom först. Och av någon anledning iddes jag tydligen inte googla på det heller…

Men så här är det:

  • 1998 – Gåtornas palats
  • 2000 – Änglar och demoner
  • 2001 – I cirkelns mitt
  • 2003 – Da Vinci-koden
  • 2009 – Den förlorade symbolen
  • 2013 – Inferno
  • 2017 – Begynnelse

Så det blev att jag valde det jag valde – och fastnade omedelbart! Boken ÄR spännande, och det att han har med lite onödigt detaljerade beskrivningar som inte förefaller ha nån särskild betydelse för handlingen, och som stoppar upp tempot en smula – det gör inget. Så mycket stoppas det inte! Men tänker emellanåt: Måste han beskriva utseenden så detaljerat? Måste vi få en hel guide-information från olika muséer inklusive Louvren? Ja, ni förstår nog.

Däremot måste jag säga att hans ”information” när det gäller religiös symbolism, kryptologi med mera är oerhört intressant att läsa. Men så tycker jag ju att de ämnena är oerhört intressanta även annars.

Hur som, så försvann tre timmar väldigt snabbt även om jag tappade koncentrationen ett par gånger och fick backa bandet. Så att säga. Men det var mitt eget fel. Jag började kolla bloggen vid nåt tillfälle, och mejlen en annan stund. Till slut laddade jag ner boken till offline-läge på iPhonen och gick ut på en promenad. Inte så lång, men det är nog en bra idé att göra det dagligen. Promenera och lyssna! Inte enbart för den extra motionens skull i sig, utan även för att inte hela tiden sitta och lyssna. Man kan inte göra något som ger ljud ifrån sig eller upptar ens tankar på annat medan man lyssnar på en bok.

Och det är egentligen väldigt skönt.