Barmark och några plusgrader. Blåsigt – trodde inte det skulle vara så blåsigt när jag gav mig ut på cykeln, men vände inte hem igen för den sakens skull. Att INTE cykla kan man ju börja fundera över när det ösregnar eller är snöstorm, eller är glashalt. Vilket det mycket väl kan bli här i nordvästskåne under vintern. Omväxlande snöväder, töväder, frysgrader och halka. Och sen tö igen. Och slabbedassigt.

Det gäller att passa på. Så vad är då lite vind på 10-12 sekundmeter i byarna!

Väla, tänkte jag, och valde en något längre väg dit än den vanliga. Sex km.

Om nu tanken för ett ögonblick hade slagit mig att faktiskt gå in i affärskonglomeratet*, så försvann den tanken ögonblickligen när jag såg alla bilar. Och allt folk.

Två veckor kvar till jul!

* (Tja, rent tekniskt är det inte ett konglomerat, förstås. Bara en samling av ca 200 butiker, de flesta under samma tak.)

Istället tog jag mig igenom parkeringsområdet och bort på andra sidan. Cyklade genom Ödåkra och sen via Väla skog hem. Det blev 15,2 km och jag är mycket nöjd. Känns enbart gott nu efteråt.

Jag lyssnar fortfarande till DaVinci-koden, och hade öronen inpluggade hela cykelrundan. Det tar sin tid att lyssna på en 18,5 timmar lång bok. Men till och med under en såpass ostörd aktivitet som att cykla ensam på cykelvägar, kan man för en stund tappa koncentrationen på lyssnandet. Så det blev att backa bandet lite när jag hade passerat Väla. Mycket förståeligt att tappa koncentrationen då. Men snart ska jag uppta lyssnandet igen.

Men före det ska det till lunch att bli färsbiffar och potatismos, och förstås grönsaks-nånting till det. Samt lyssna till julmusik på You-tube.