7 dec 2017

Jag höll på att skriva: Det är bara fredagar hela tiden! Så kom jag på att det inte är fredag. Det är torsdag. Förra veckan kändes hela fredagen som om det var en lördag. Hur har jag det med tidsbegreppet egentligen?

Men vad spelar det för roll, så länge jag inte missar de åtaganden jag har? Och hittills har jag inte det. Men så här efter pensioneringen kan det där med vilken dag det är, vara lite suddigt.

Å andra sidan – det var nog så även tidigare…

Sant är dock, att veckorna går väldigt fort. Nyss var det sommar. Snart är det jul.

Upplevelsen av tid kan vara så olika och ofta helt irrelevant i förhållande till det faktiska antal minuter, timmar eller dagar det är frågan om. Tråkigt känns långsamt, roligt känns fort. En eftermiddag med vänner, skratt och prat, är tidlöst underbart.

Å andra sidan existerar inte tid. Klocktid! Men vi har indelat vår tillvaro efter mörker och ljus, efter årstidernas gång och dygnets skiftningar för att det är praktiskt.

Man kan prata hur mycket man vill om att tid egentligen inte existerar, om att allt egentligen sker samtidigt. Men det går inte att komma ifrån att vi lever här och nu, i den fysiska världen där tiden är en faktor att räkna med. Skulle vi alla leva enbart efter vår inre klocka, vore tillvaron tämligen kaotisk.

Däremot håller jag fullständigt med om att vi bara kan leva nu, i denna sekund.

Framtiden är ännu inte här och blir – bokstavligt talat – vad vi gör den till.

Det förflutna är just det, förflutet och borta. Vi lever i spåren av det, men kan inte ändra något som redan hänt. Inte ta tillbaka handlingar som gjorts eller ord som har sagts. Energi vi har lagt på oro och negativa tankar är rent slöseri med oss själva.

Det gäller att i nuet vara varsam med det man gör och säger, för det ger alltid konsekvenser och kanske inte alla konsekvenser är sådana vi vill ha. Vi skapar alltid vår framtid med det vi tänker och gör nu, så det gäller att fokusera på det vill verkligen vill ha.

Och att oroa sig över något i framtiden, eller gräma sig över något i det förflutna är inte bara helt onödigt. Det är destruktivt!