(Nej, jag cyklade inte till Kristianstad! (hade inte tänkt åka buss dit heller) TÅG! PÅGATÅG!

Istället för att åka buss inom stan och dess närmaste omgivningar, tänkte jag att det nu är hög tid att börja cykla! Alltså! Lite mer ordentligt! Inte bara till Maxi!

Börja träna upp mig för RUNDOR! Två-tre-mil-rundor!!!

Jaja, de sträckorna blir det ju inte ännu. En bruten arm och operation av denna, tar mer på kroppen – hela kroppen – än vad man skulle kunna tro.
Åtminstone vad jag hade kunnat tro

Då menar jag inte bara smärtor i armen. Med det, var det allra värst de första veckorna…. sen var det vissa rörelser som var rent omöjliga att göra. Jag förlorade dessutom praktiskt taget all kondition, styrka och ork! Sen ska vi verkligen inte prata om det mentala / psykiska.

Nej! Det ska vi inte! För då vecklar vi in oss i nån sorts ”tyck-synd-om-mig-syndrom”!!! Så, glöm det!

En av de saker som jag saknade i det här – det var inte värktabletter – utan det faktum att jag varken kunde eller vågade cykla. Vågade? kanske någon undrar. Ja, just det! VÅGADE INTE!

Först, var det förstås det faktum att jag inte kunde använda högerarmen. Men det där med att våga – det satt i även sedan armen läkt såpass att jag kunde hålla i ett styre och manövrera det hela.

Det kunde ju uppstå en situation där jag vinglade till, och kanske rent av – Gud förbjude – tappade balansen och föll till marken.!

Så de första cykelrundorna var korta. Och om jag var tvungen ta mig genom någonstans där det var trafik, människor, gående – et cetera – så blev det en kombination av ömsom gå, ömsom cykla. Rätt tröttande, faktiskt!

De gånger jag lyckades prestera en mil sammanlagt, var rundan uppdelad i två. Cykla – pausa rejält nånstans, eller åtminstone tillbringa tid på Ikea, t.ex.

Så första mer rejäla runda – riktig runda – blev inte av förrän i onsdags. Cyklade till Erikshjälpen, (köpte 3 böcker) och tog sen en annan väg hem. 12 km!

Räknar det som en hel runda även om jag – de facto – tillbringade en stund i butiken.

---

Boken ”Det blåser på månen” av Eric Linklater, läste jag som barn och tyckte väldigt mycket om den. Om jag, nu som vuxen, tycker lika mycket om den vet jag förstås inte, men jag har lagt den som nästa bok som står på tur.

P.C. Jersild’s bok Babels Hus, har jag också läst tidigare, om än inte så länge sedan som i barndomen.

Bombmakaren och hans kvinna är ny för mig, men jag har läst flera andra böcker av Leif GW Persson, så jag ser fram emot det här mötet.

---

Redan nästa dag, torsdag eftermiddag, trampade jag mig iväg till Väla, Ikea närmare bestämt. Köpte en termoskanna. Sen hem via Väla By! 13 km
Dröjde innan jag blev klok på locket… visade sig att jag hade försökt skruva på fel håll…

Fredag!
Soffdag! Nästan total soffdag!
Lördag!
Gick till Coop X:tra – dit och hem = 1300 meter.

Träningsvärk!
Kallar det för träningsvärk… låter bättre på nåt vis

Idag, lördag. Grått ute, och blåsigt. 14 m/sek i byarna
Tror jag stannar inne. Komma ikapp med skrivandet… har annat att göra på datorn…. med lite tur kanske hitta nån inspirerande musik på YouTube för lite ”dansgympa”

Vore i vart fall bra för mig…