Kategoriarkiv: Minnen

Min ostyriga penna, Minnen

Hej, hej!

Jag har haft mina funderingar…
(som om det skulle vara ovanligt)
Men den här gången har tankarna gått till forna dagar – så att säga…
Bloggdagar, närmare bestämt!

Under ett antal år bloggade jag enormt mycket, under lång tid och varje dag. Kanske nån dag jag hoppade över av nån anledning, men i princip – dagligen.

Och då, skrev jag huvudsakligen om böcker och läsande. OCH alla de skrivarkurser jag var med på.
Jo… allra först var jag med på ”Skrivarkalendern”. Tror inte den finns längre. Men jag fanns. Blev peppad av en skrivarkompis. Hittade till Blogger.
Och skrev. Bloggade.

Det hela spred ut sig en smula. Skrivandet handlade snart nog även om biobesök, strosande på stan, synpunkter på än det ena och än det andra. Ibland kunde det handla om mat – ja, allt möjligt kunde hände på den där bloggen.

Och så blev man bekant med, och vän med, andra som bloggade. Vi läste och kommenterade varandras texter, och det var en riktigt härlig, rolig och trivsam community (Vad 17 heter det på svenska???)
Från var som helst från Sveriges sydligaste sydpunkt, upp till Treriksröset!

Sen spred det hela ut sig även till ytterligare ett par bloggar, för min del. En om Mat och Hälsa. En som jag tänkte på som ADHD-bloggen. Och så gick tiden…

Och jag skrev…

Nån gång, var det någon som tyckte till om min blogg, Den ”vanliga” bloggen. Hen (minns inte vem) tyckte det var så roligt och trevligt att jag inte skrev inom samma tema hela tiden, utan det kunde handla om i princip vad som helst! Det var liksom spännande! Det var som: Vad skriver hon om idag?

Det där tänkte jag ta upp här och nu, i den här bloggen. Och man kan gå tillbaka i tiden och läsa vad som helst som kan finnas här. För 2 år sedan, för 10 år sedan eller för 20 år sedan!!! (Ja inte sååå länge sedan i just den här bloggen – just nu!) Men i princip! Blanda alltihop!

Ibland kan jag tycka det är urtråkigt att följa en blogg som bara håller sig till ett och samma ämne. Visst! Det kan vara intressant och lärorikt! Bokrecensioner, t.ex. Eller enbart dikter! Det kan vara fantastiskt! Boktips är inte alls fel!

Något visst gemensamt stuk är helt klart inte fel, allt har sin plats, och alla når sina läsare med nåt eget personligt! Det är väldigt positivt!

Låt mig tipsa er om Bergalott!
Jag gillar henne, och jag gillar hennes sätt att skriva. Och hon har också varit med väldigt länge som bloggare. Men inte som jag, som har hållit upp periodvis, särskilt de senaste åren. Jag blev glad, när jag nu började blogga igen (så smått) att hon fortfarande fanns kvar i blogg-världen.

Men, och nu kommer sluttampen för idag. jag har också tanken om att lägga in alla inlägg från ”förr” i den här bloggen!
Alltså den här blandade bloggen!
Med rätt datum, och allting!
Det blir ju då också en extra lagringsplats. Ett ”Moln”, ett av flera. Man kan ju inte lita på att tekniska prylar håller hur länge som helst. Externa hårddiskar, USB-stickor .. Kanske de gör det, kanske inte…

Här nedan – mitt livs första blogginlägg – i Ninnasbokblogg från 2007 och ett antal år framåt. OBS! Länkarna fungerar inte!

Får nog lägga till en ny tag – gammal skåpmat. Kan det vara bra namn?

Söndag, oktober 7, 2007
Alldeles ny och grön

Det är i detta ögonblick man skulle vilja ha en klok uggla sittande på axeln och viska i ens öra hur man ska göra. Men kan andra så vore det väl sjutton om inte även jag ska klara av att hantera en blogg.

Har en längre tid funderat på den här utmaningen. Vadå utmaning, säger ni alla vana bloggare. Tja,allt man kan är ju lätt, svarar jag. Så driven av en lust att göra något mer än det jag hittills kunnat, sätter jag nu igång.

Den här bloggen vill jag ha till funderingar om skrivande, om litteratur, om film och kanske ett och annat som i övrigt dyker upp i mina tankar. Så medan solen strålar en underbart vacker höstdag sitter jag härinne med min dator och sätter igång.

Ninna

Upplagd av Ninna kl. 14:46 0 kommentarer Länkar till det här inlägget 

Etiketter: Personligt

Me, Coffee, Minnen

Me Coffee 6 – grått

Posted on juli 14, 2011 by Coffee

det regnar
det blåser

jag säger till mig själv att gå ut ändå
jag skulle må bra efteråt om jag går en sväng
dessutom väntar nog Virre på mig
jag sa jag skulle komma förbi idag
på förmiddan
så nu ska jag först borsta tänderna

till och med bokstäverna är små idag

Vem var Virre???
Alltså! Klaga inte på mig! Originalet skrevs 2011, i juli. Jag flyttade hem till Helsningborg 1 februari, 2017 och nu är det augusti 2026.
Vem 17 kan komma ihåg alla detaljer???
(Jag tror, att hon i Kyrkan i Snöstorp hette, nej! kallades, (åtminstone av mig) för Virre. Vi låter det vara så!)

Böcker & Läsande, Minnen

Dags att läsa igen!

2 kommentarer

Jag lärde mig läsa när jag var fem år gammal. Innan dess var det pappa som läste för mig. Han satt i fåtöljen, jag satt i hans knä. Ofta! Mycket! Men aldrig tillräckligt mycket – tyckte jag.

”Nä du”, sa han en dag. ”Jag får ont i halsen av allt läsande, så nu får du allt läsa själv!”
Det var ju logiskt, tyckte jag, även om jag inte kände till just det ordet då. Inte kan man hålla på att läsa högt hela tiden, då får man ju ont i halsen!
Så jag tog honom på orden, och började läsa själv.

Jag hade ju faktiskt suttit där i hans knä, och liksom sett på hela tiden! På texterna, och på bilderna, så jag hade ju redan sett de där bokstäverna och de korta orden. Så det var inte så svårt. Jag började läsa. Och läsa! Och läsa mera. Och läsa…

Visst hände det att det dök upp ett ord allt emellanåt, som bara inte gick att begripa sig på. Oftast för att de var lite längre ord, de där. Lite svårare. Jag frågade pappa.

”Jaha!” sa pappa. ”Kan du läsa bokstäverna så kan jag nog säga ordet.”
Jag läste bokstäverna, en efter en. Och han sa ordet.
”Se du, se du, ” sa han och log. Jag minns inte om han sa nåt mera då. Men det spelar ingen roll. Jag lärde mig ett nytt ord!

Det hela var väldigt logiskt! Han visste ju att jag hade hängt med i texterna mer och mer. Och istället för att skylla på att han inte hade tid – det hade han (hade han?) – Eller att han inte kunde eller ville läsa mer för mig – för att det gjorde ont i halsen (om nu det var sant). Så han gjorde så här istället! Väldigt smart och väldigt effektivt och väldigt inspirerande för mig.

Och jag var fem år och nu kunde jag läsa!

Sen läste jag, och läste … och läste. Kunde läsa flytande när jag började skolan vid 6 års ålder. (Det var i och för sig inte så bra, visade det sig, men det är en helt annan historia)
Jag försökte mig på att skriva också! Men det är också en helt annan historia.

Nu, de senaste åren har det inte blivit så mycket läsande eller skrivande – bland annat på grund av en utbrändhet som började nånstans kring 2012, försvann efter några år, kom tillbaka igen ytterligare ett antal år senare. Men även på grund av brist på vanlig, hederlig (hm) tid! (Som om den ursäkten vore helt relevant).

Bloggat har jag däremot gjort ända sedan 2007, tror jag det var, efter att ha hittat ”Skrivarkalendern” 2006. Bloggandet har också gått liksom upp och ner de senaste åren. Så ord har alltid funnits i mig. Skrivna, lästa – inte lika mycket pratade. Med mindre det var nån som det ”klickade” med.

Ja, det där med att prata högt, särskilt om det är mycket folk, kan vara helt vansinnigt jobbigt. Glömmer vad jag ska säga, tappar ord… men ju tryggare jag är med den eller de jag pratar med, desto stadigare blir också mina ord. OCH om jag är säker på vad det är jag vill säga.

Så även en tyst person, kan ha mängder med ord i sig. Och mängder med kunskaper…

Nu har jag börjat läsa igen, efter en längre tids ”icke-läsande” (Det har varit en del pod-cast och YouTube istället. Och Instagram.) Det är så skönt att sitta där med endera en fysisk bok, eller en som jag läser på iPaden. Den har en del fantastiska fördelar. Såsom inbyggd belysning och man kan öka storleken på texten. Å andra sidan är det en alldeles speciell känsla, att hålla i en fysisk bok.

Det är bra att man kan välja själv, när man läser på det ena eller det andra sättet. Och jag har ett par nya gamla böcker, som jag sökt efter länge – men de tar vi också en annan gång! Liksom vad det är jag läser just nu!